Bavarias kölkonstruktion igen

[HR312]

Eftersom jag förstått att ämnet kan leda till irritation vill jag börja med att påpeka att tråden inte syftar till att smutskasta/förtala Bavarias båtkoncept. Tvärtom tycker jag att det är något sunt företagsekonomiskt att producera det som vad många konsumenter anser vara en prisvärd och kvalitetsmässigt OK produkt.

Det har nog inte undgått någon seglingsintresserad att Bavarias haft vissa problem med sina kölkonstruktioner. I syfte att utnyttja det vårvarma (men blåsiga) vädret och få en del motion tog jag cykeln och drog runt på de stora marinorna i Göteborgsområdet. Tanken var att det nog inte var värre med bavariorna än med t.ex. 70-talets lågprisbyggen (läs i detta fall Maxi).

Jag kollade därför kölinfästningarna på ca 30 Bavarior och tittade på ca 30 Maxi från 1970-talet och början av 1980-talet (inte Fenix och Maxi Magic som kom i början på 80-talet).

Till min stora förvåning hade så gott som alla Bavarior (förutom några enstaka ex) rätt kraftiga prickor i kölinfästningens framkant. Som allra värst rörde sig om åtskilliga millimetrar Förhållandet var helt det omvända när det gällde maxibåtarna (alltså endast ett par båtar uppvisade dylika skador).

Vad beror nu detta på? Rätt uppenbart (även för en tämligen byggnadsokunnig person som jag) är att det moderna konceptet med så liten massa i kölen som möjligt (med därpå ökade krav på kölens djupgående för att få tillräcklig motvikt) ställer större krav på kölarnas infästning. Det är svårt att uttala sig om hur allvarliga skadorna är men helt klart har kölen påverkats av en bakåtkraft som separerat det från skrovet i övrigt. Detta är ju i varje fall inte något särskilt positivt för ägarna. För egen del tycker jag att det verkar underligt att ALLA dessa båtar skulle ha gått på grund. Vad kan ha hänt?

Båtarnas storlek var Bav 30-ca 40 fot och Maxi 68,77,84,87 och 95. Jag bedömer att samtliga Bavarior var byggda från 2000 och framåt.

[Excel 319]

HR 312 skriver:Vad beror nu detta på? Rätt uppenbart (även för en tämligen byggnadsokunnig person som jag) är att det moderna konceptet med så liten massa i kölen som möjligt (med därpå ökade krav på kölens djupgående för att få tillräcklig motvikt) ställer större krav på kölarnas infästning. Helt klart har du rätt i det, men det är inga extrema djubgående som gäller för nämnda båtar. Från 1,4 m 30 fot med grundköl till ca.1,95 för en 38 fot med "djup" köl. Det är helt ordinärt djupgående.
Många båtar går över 2m när du kommer upp i storlekar mot 40 fot.

[Anders S]

Jag undrar om du observerat en springa mellan kölplatta och skrov eller handlar det om sprickor i skrovet eller kölen (gjutjärn)?

[Guitar Nilsson]

Detta torde bli en rysare!

[Anders]

Jag skulle tro att det är sprickor i den elastiska massan mellan köl och skrov du sett.

[Jaramaz]

Instämmer med Anders - men vad betyder det om det är ett systematiskt beteende?

Lite kan man spekulera:
- Bav kletar på mer tätningsmassa för de har så bra rabatt på det.
- Maxi är så gamla att de slutat röra på sig

eller värre:
- Bav har ännu sämre passning än tom Maxi hade
- Bav använder en stållegering med väsentligt högre värmeutvidgningskoeff än vad som tidigare är känt (= de borde byta till covar).

[jason]

Jag skulle tro att det är sprickor i den elastiska massan mellan köl och skrov du sett.

Och i så fall är det väl ett ganska vanligt fenomen. Plast och gjutjärn eller bly har väl ganska olika mekaniska liksom termiska egenskaper, eller?

/j

[Anders S]

Innan man vet vad HR312 har observerat är det en spekulation, men det är högst troligt att en öppen springa mellan båt och järnköl handlar om dålig passning (det har många båtar) och/eller överdriven rörelse mellan den gjutna kölen och skrovet (det är i så fall utpräglat o-bra). Det finns massor av båtar som har skarven mellan järnköl och skrov spacklad/tätad med gummimassa. Det är inget fel. Däremot skall den naturligtvis inte spricka upp eller lossna - ett tecken på stor rörelse och/eller dålig vidhäftning mot plasten/järnet.

En given kompletterande fråga är i så fall: har färgen brustit upp, eller handlar det verkligen om sprickor i den härdade "guckan"?

Men...

Det är heller inte direkt överraskande om en båt som byggs så materialbesparande och arbetsbesparande som möjligt, där materialåtgång är noggrant styrd och där varje arbetsmoment är tidssatt kommer att uppvisa en del brister/förenklingar i detaljarbetet. Att ersätta täta toleranser med mer gummimassa kan vara acceptabelt, bara kontaktytorna på köl och skrov är tillräckliga och passar väl mot varann.
Dessutom kan det skapas en brottsanvisning om kölplattans ytterkant ligger an mot plasten, i synnerhet om kölen flexar en aning. Bara därför kan det vara bra med en "glipa" mellan skrov och köl i form av en avrundad ytterkant på gjutkölen....men som sagt, en spekulation. Men allt är inte alltid vad det synes vara.

[Jens K]

Till min stora förvåning hade så gott som alla Bavarior (förutom några enstaka ex) rätt kraftiga prickor i kölinfästningens framkant. Som allra värst rörde sig om åtskilliga millimetrar Förhållandet var helt det omvända när det gällde maxibåtarna (alltså endast ett par båtar uppvisade dylika skador).

Vad beror nu detta på?

Det är så tjocka lager av bottenfärg på Maxibåtarna att eventuella sprickor inte syns?

[Kjelle]

Om man har ett hårt spackel mellan järnköl och skrov är det rätt naturligt att det blir sprickor.

Mer undrande blir jag dock när HR312 skriver att sprickorna finns vid kölens framkant och kan vara mm-breda. Det ger intryck av rörelser långskeppsriktning. Trots alla våra fördomar tror jag inte att alla Bav-ägare är frekventa grundfinnare. Kan det uppstå rörelser när man ställer båten på kölen?

[Mats Brage]

Hej,

På min gamla Albin 78, som hade inplastad järnköl, med en skarv mellan bordläggning och köl bestående av elastisk massa kunde jag konstatera att min båt inte var grundstött (i varje fall inte med någon större kraft eftersom kölen inte var lagad eller synbart påverkad) men att massan hade krympt lite, och därmed uppvisade fula sprickor.

Jag gjorde en "brottar"-kontroll av kölen genom att trycka den tvärskepps med en truck för att se om det gick att sen något svaj i kölen, men det var stum. Även om det borde vara bättre kvalitet på massa som Bav lägger på kan det ju vara så enkelt att kölen sitter, men det är flexmassan som redan gett upp, alternativt inte fäst ordentligt mot kö resp skrov

Själv löste jag detta så att jag lade epoxi en bit upp på bordläggningen för att säkerställa att kölen satt riktigt stumt.

Men visst är det märkligt att dessa fel visar sig så snart som efter färre än 10 säsonger på samtliga båtar som beskådades

[Tommy]

Ja, den där kölskarven var det ständiga sorgebarnet på Albin 78:an vi hade också. Man fick byta ut fyllningsmassan då och då, det hade en tendens att samlas smutsvatten i spickorna och massan som sedan rann fult ner längs kölen när båten stod på land.
Det såg inte alls vackert ut men hade ingen betydelse för funktionen. En förbipasserande person utan större kölkunskap hade säkert kunna tro att vår 78:as köl var på väg att trilla av

Jag ska inte kasta mig in i diskussionen om Bavarias kölar, därom har tillräckligt skrivits redan. Men det känns lite som just denna tråd spekulerar rätt mycket utan att veta om sprickorna som observerats är i skrovet / kölen eller tätmassa? Och om varför de uppkommit och om de har någon betydelse för hållfastheten.
Bavaria har fått väldigt mycket skit på forum som dessa, och det kan nog vara svårt att tvätta bort ett sådant rykte när det fått fäste. Men jag håller helt med, redan en tappad köl är en för mycket.

Hälsningar
Tommy

[FredrikW]

Många som dissar Bavaria här seglar själva omkring i gamla 70-talshäckar. Varför denna hysteri mot Bavaria? Har ni kollat Jeannaeu, Bennetteau, Hanse, mfl lågprismärken?

Personligen skulle jag hellre segla bekvämt i en modern Bavaria än slabba med t-röd i spritköket och uträtta behoven på en portapotti under framdynan. Därefter hissa mina bukiga dacronställ som var heta på mitten av 80-talet.

Men det är bara jag...

[Anders S]

Många som dissar Bavaria här seglar själva omkring i gamla 70-talshäckar. Varför denna hysteri mot Bavaria? Har ni kollat Jeannaeu, Bennetteau, Hanse, mfl lågprismärken?

Personligen skulle jag hellre segla bekvämt i en modern Bavaria än slabba med t-röd i spritköket och uträtta behoven på en portapotti under framdynan. Därefter hissa mina bukiga dacronställ som var heta på mitten av 80-talet.

Men det är bara jag...

Å andra sidan: Idag är inte 1976 och Bavaria är en ny, certifierad (CE-märkt) båt med garanti. Att kölen sitter fast och kan antas göra det även framöver är ett "nidkrav" inte ett "najskrav" - väl ? Nu är jag inte lika säker som HR312 att det föreligger kölfel på alla Bavariabåtar rent generellt, men det går heller att förneka att ett par kölar trillat av och det tycker jag är värt att notera. Båtar går sönder vid grundstötningar, mer ju större de är, men att kölarna trillar av är inte som det skall vara.

Men skall man vara sansad, så tycker jag att om man är spekulant på en beg Bavaria, så bör man besiktiga båten. En "kölbesiktning" kommer inte att kosta mycket pengar. Llikadant kan man väl tänka sig att besiktiga en ny båt, t ex efter första säsongen (inom 6 månader) medan den kvalificerade "konsumentgarantin" fortfarande gäller.

[dator9]

Många som dissar Bavaria här seglar själva omkring i gamla 70-talshäckar. Varför denna hysteri mot Bavaria? Har ni kollat Jeannaeu, Bennetteau, Hanse, mfl lågprismärken?

Personligen skulle jag hellre segla bekvämt i en modern Bavaria än slabba med t-röd i spritköket och uträtta behoven på en portapotti under framdynan. Därefter hissa mina bukiga dacronställ som var heta på mitten av 80-talet.

Men det är bara jag...

Du verkar frustrerad Fredrik. Vad har detta med sakfrågan i trådan att göra huruvida du vill slabba med T-röd eller inte? Menar du att ett bra kök mer än väl kompenserar för en (eventuellt) svag bottenkonstruktion? Det är väl bra ur ett konsumentperspektiv att sånt här kommer fram eller?