Tidningen På Kryss - nytändning!

[janne]

[quote="Brendan"] Hela tidningen är ju sprängfylld med text och bilder som får en sann seglare att bli stormförtjust.

Vad menar du är en sann seglare?

Senaste numret inte bara står sig väl i konkurrens med tidigare nummer, det överträffar det mesta.

Det säger väl bara att det varit uselt förut också?


Det är textens innehåll som betyder något. Och det var av allra högsta klass denna gång.

Vad gav tex artikeln om Bohuslän en "sann" seglare? För att inte tala om Signars barnmålningar och en text som inte säger nånting.


På Kryss handlar exakt om det som står mitt hjärta närmast. Det senaste numret var ett temanummer, ägnat Bohuslän och södra Norge.

Jag kommer också från Bohuslän men inte hjälper det. Den enda i mina ögon läsvärda artikeln var den om Farsund


För övrigt instämmer jag i att det är meningslöst att kontakta EM med kritik. Det har jag gjort utan att en enda gång få svar. Man kan ju bara hoppas att det på den punkten blir bättre med ny redaktör.

[Brendan]

Hela tidningen är ju sprängfylld med text och bilder som får en sann seglare att bli stormförtjust.

Vad menar du är en sann seglare?

Senaste numret inte bara står sig väl i konkurrens med tidigare nummer, det överträffar det mesta.

Det säger väl bara att det varit uselt förut också?


Det är textens innehåll som betyder något. Och det var av allra högsta klass denna gång.

Vad gav tex artikeln om Bohuslän en "sann" seglare? För att inte tala om Signars barnmålningar och en text som inte säger nånting.


På Kryss handlar exakt om det som står mitt hjärta närmast. Det senaste numret var ett temanummer, ägnat Bohuslän och södra Norge.

Jag kommer också från Bohuslän men inte hjälper det. Den enda i mina ögon läsvärda artikeln var den om Farsund


För övrigt instämmer jag i att det är meningslöst att kontakta EM med kritik. Det har jag gjort utan att en enda gång få svar. Man kan ju bara hoppas att det på den punkten blir bättre med ny redaktör.

En sann seglare är en äkta seglare, för vilken seglingen är höjden av livskvalitet och lycka.

Nej, att det senaste numret var ett ovanligt välmatat och fantasieggande nummer innebär inte alls att tidigare nummer varit usla. På Kryss har alltid varit en mycket bra tidning, även om det har gått litet i vågor.

Artikeln om Bohuslän gav åtminstone mig, som anser mig vara en sann seglare, mycket sköna känslor. Det är lika mycket fråga om vad texten genererar, inte bara vad man konkret får ut av den just för ögonblicket. En bra artikel öppnar ens sinne och vädjar till ens fantasi, ger mersmak och en önskan att läsa mer på annat håll, kanske rentav skriva själv.

Som den här artikeln av Signar. Barnmålningar eller ej, artikeln var rena dynamiten för mig och satte igång en flod av känslor och minnen. Det var tydligt att han hade bedrivit omfattande källforskning och läst på i SXK:s allra första årsskrift från 1923, där Rolf Hallgren detaljerat beskrev hur Akka blev till. En sann seglare kan bara inte förbli oberörd av detta och alla de följande artiklarna i årsskrifterna. Rolf Hallgren har varit min största inspirationskälla och vi har följt i hans kölvatten under flera års seglingar. Läs årsskrifterna och läs också Fritiof Nilsson Piratens böcker. Skratta och njut. Bättre kan det inte bli. Och förresten lade jag ut Göteborgs-Postens artikel om Hallgren på http://www.seniorseglarna.se Den bör också läsas, liksom gästboken där jag blir kritiserad.

Ja, artikeln om Farsund var riktigt bra, liksom den om Granaths kartläggning av Bohusläns skärgård, den om hänsynsområdena, frågesporten, myterna som genererade många, många tänkvärda tankar, Hugo Tibergs knivskarpa utläggningar med mera.

Min kontakter med På Kryss’ redaktörer har i alla tider varit de allra bästa. Det har gått alldeles utmärkt att prata med dem och få sina artiklar införda i såväl tidningen som i årsskrifterna. Den enda kritik jag aldrig har fått gehör för är när jag har velat påtala fel och brister hos vissa produkter som annonseras i tidningen. Då har det varit kalla handen, vilket man förstås kan ha synpunkter på. Men det är väl en avvägning. Man har inte haft råd att skrämma bort stora annonsörer. Priset för kritiska röster om vissa produkter kan bli för högt.

[Guitar Nilsson]

Jag kan eventuellt förstå om du brinner för vissa saker, Brendan...
Men nu är du bara patetisk.


/T

Om man tycker en båttidning är bra måste man väl få skriva det? Att göra båttidningar i konkurens med alla båtforum är säkert skitsvårt, och skäller på dem gör vi ju alla, även jag, mest på Segling. På Kryss har jag alltid tyckt om. Det här omtalade numret har jag inte varit till bibblan och läst än, måste ske snart.
Så vadå patetisk?

Jag ser mig själv som betydligt mer patetisk. Skriver om min rostiga snöslunga Mumiens Hämnd tex. Det är patetiskt.

[Anders S]

Jag ser mig själv som betydligt mer patetisk. Skriver om min rostiga snöslunga Mumiens Hämnd tex. Det är patetiskt.

Guitar verkar vara en genuint bussig kille.

[Segelbo]

Jag kan eventuellt förstå om du brinner för vissa saker, Brendan...
Men nu är du bara patetisk.


/T

Om man tycker en båttidning är bra måste man väl få skriva det? Att göra båttidningar i konkurens med alla båtforum är säkert skitsvårt, och skäller på dem gör vi ju alla, även jag, mest på Segling. På Kryss har jag alltid tyckt om. Det här omtalade numret har jag inte varit till bibblan och läst än, måste ske snart.
Så vadå patetisk?

Jag ser mig själv som betydligt mer patetisk. Skriver om min rostiga snöslunga Mumiens Hämnd tex. Det är patetiskt.

Nej, kära Håkan. Patetisk är det minsta du är. Jag gillar dina skriverier skarpt. Du är rak, ärlig och skriver på ett härligt och avväpnande sätt om livets olika vedemödor och, inte minst, dess glädjeämnen. Ditt sätt att glädjas åt skönheten i vardagen, åt årstidernas skiftningar. Din förtjusning över en lyckad seglats i din kära skärgård. Dina underbara bilder som du delar med dig av. Glömmer aldrig dina bilder från köket där du med barnslig förtjusning packade upp dina senaste prylinköp. Vem av oss andra prylbögar känner inte igen oss i dig och din glädje?
Allt detta är till inspiration och glädje för oss alla. Du är en sann seglare. Precis som Brendan är på sitt sätt. Och jag är på mitt.
Du är dessutom hyggligare än många andra i dina svar till andra skribenter. Det är också ett föredöme.

Keep it up!

[S-B A-son]

Lätt att hålla med Bosse i varje ord han skriver - och jag vill tillägga att i mitt tycke är Guitar Nilssons språkbehandling helt unik och helt enkelt bäst. Och snart ses vi nog ...

Guitar borde skriva en bok!

mvh Sven-Barry

[janne]

En sann seglare är en äkta seglare, för vilken seglingen är höjden av livskvalitet och lycka.


Artikeln om Bohuslän gav åtminstone mig, som anser mig vara en sann seglare, mycket sköna känslor. Det är lika mycket fråga om vad texten genererar, inte bara vad man konkret får ut av den just för ögonblicket. En bra artikel öppnar ens sinne och vädjar till ens fantasi, ger mersmak och en önskan att läsa mer på annat håll, kanske rentav skriva själv.

Som den här artikeln av Signar. Barnmålningar eller ej, artikeln var rena dynamiten för mig och satte igång en flod av känslor och minnen.

Definitionen ovan på en sann seglare tycker jag stämmer bra in även på mig. Ändå känner jag inte igen någon av de känslor du säger dig få genom att läsa tidningen. Jag tycker mig ana att vi har helt olika åsikter om vad en båttidning bör avhandla.
För min del är det viktiga inte halvpoetiska/konstnärliga artiklar utan snarare faktabaserade seglingsbeskrivningar och tekniska artiklar som man kan spara för kommande behov.

[Guitar Nilsson]

Jag är nog mer som Brendan. Exakt kvadratmeteryta i seglen, vattenlinjelängd osv blir tråkigt.
Jag tycker vi alla borde bli bättre på att berömma det vi tycker är bra. Svenskar är nog lite dåliga på både att ge och ta emot beröm. Jag har försökt att bli lite bättre på bägge delarna, tackar väldeliga för alla vänliga ord.
Båtnytt har haft många fina skildringar av resmål också, men det försvinner lite i skymundan av alla snurretest. Men de har varit bra skrivna i alla fall.

[Jens K]

Som själv sysselsatt i tidingsbransche (dock en helt annan bransch) kan jag inte låta bli att småle åt den här tråden. Det är egentligen konstigt att folk över huvud taget gör tidningar, det finns ju inte en chans att alla ska gilla den.

[bosseh]

Nu har jag packat upp min PX. Trevliga texter och fina bilder.
Visst. Men nog är det som någon skrev "soppa på en spik".
Stora bilder, gles text, strora fonter mm gör att det verkar vara ett desperat ihoppsatt nummer.
Halva ytan hade räckt och man hade sparat en del träd.

Många tycker att SXK är en klubb för de rika.
Detta förstärks när man ger ut en tidning som liknar Connoisseur*. (Den har väl alla - dock inte jag)
Vem vet, kanske ett samgående?

* Wikipedia: "Connoisseur är ett svenskt magasin som distribueras gratis till alla svenskar med en deklarerad nettoförmögenhet om minst fem miljoner kronor, alternativt en deklarerad nettoinkomst på minst en miljon tvåhundratusen kronor. Connoisseur har funnits sedan 1998 och har en upplaga om ca 42 000 ex. Magasinet kommer ut med 4 nr/år och varje nummer har ca 90 000 läsare enligt SIFO. Magasinet är Rs-kontrollerat. Chefredaktör är Peder Lamm. "

[stangen]

Som själv sysselsatt i tidingsbransche (dock en helt annan bransch) kan jag inte låta bli att småle åt den här tråden. Det är egentligen konstigt att folk över huvud taget gör tidningar, det finns ju inte en chans att alla ska gilla den.

Detsamma. Och just kommentarer som att "Oj, vilka stora bilder de har" eller "sicket stort mellanrum mellan raderna", "stora fonter" med mera är bra underhållning här på jobbet.

Lite som http://www.tjuvlyssnat.se
Exempel
Två tjejer ~14 pratar om vad de ska arbeta med i framtiden.
Buss 767 mot Norrtälje
Tjej 1: Jag ska inte arbeta, jag ska gifta mig med en rik gubbe.
Tjej 2: Men fy vad äckligt… men hur ska du hitta nån som är rik som vill ha dig då?
Tjej 1: (efter att ha tänkt en stund): Man kan ju åka till Thailand så att en rik gubbe kan ta hem mig!
Tjej 2: Mm, just det… men är inte du en hora då?
Tjej 1: Fy fan va du är taskig! Du är ju rasist!

[Anders S]

Som själv sysselsatt i tidingsbransche (dock en helt annan bransch) kan jag inte låta bli att småle åt den här tråden. Det är egentligen konstigt att folk över huvud taget gör tidningar, det finns ju inte en chans att alla ska gilla den.

Detsamma. Och just kommentarer som att "Oj, vilka stora bilder de har" eller "sicket stort mellanrum mellan raderna", "stora fonter" med mera är bra underhållning här på jobbet.

Tror du inte att det i det här fallet var en ren iakttagelse? Den här "övertypograferade" listan över myter som skall vederläggas visar ju alldeles tydligt att det gällde att fylla tidningen, men att stoffet var i minsta laget. Har man varje påstående och tillrättaläggande i rubrikstil kräver ju nästan litet brödtext också. Jag är övertygad att om myterna också reflekterats och diskuterats hade det blivit ännu bättre.

Ibland kan man tro att På-Kryss-redaktionen misstänker att läsarna inte är läsare, utan tittare.

[Jens K]

Som själv sysselsatt i tidingsbransche (dock en helt annan bransch) kan jag inte låta bli att småle åt den här tråden. Det är egentligen konstigt att folk över huvud taget gör tidningar, det finns ju inte en chans att alla ska gilla den.

Detsamma. Och just kommentarer som att "Oj, vilka stora bilder de har" eller "sicket stort mellanrum mellan raderna", "stora fonter" med mera är bra underhållning här på jobbet.

Tror du inte att det i det här fallet var en ren iakttagelse? Den här "övertypograferade" listan över myter som skall vederläggas visar ju alldeles tydligt att det gällde att fylla tidningen, men att stoffet var i minsta laget. Har man varje påstående och tillrättaläggande i rubrikstil kräver ju nästan litet brödtext också. Jag är övertygad att om myterna också reflekterats och diskuterats hade det blivit ännu bättre.

Ibland kan man tro att På-Kryss-redaktionen misstänker att läsarna inte är läsare, utan tittare.

Utan att på intet sätt vilja kasta Origonol på brasan (men gör det ändå...) så kan man lätt konstatera att det inom tidningslayout har funnits en tydlig trend till allt större bilder och allt mindre text. Den trenden startade när den digitala bildbehandlingen kom (innan dess var det alldeles för dyrt med stora bilder och texten var förhållandevis billig) och den är inte slut på långa vägar. Trenden finns såklart i tidskrifter (som alltid varit mer bildintensiva) men också i vanliga dagstidningar (sedan DN blivit mini-tidning dominerar bilderna klart över texten även där). Anledningarna är nog två: Dels är det idag billigare att fylla en given yta med en bild än med text (för 4000:- får jag en bild som jag kan dra upp hur stort jag vill, men kanske text som fyller en halvsida om jag använder så små bokstäver som ni verkar gilla). Men dels också för att folk faktiskt gillar bilder. "En bild säger mer än 1000 ord" har blivit en lag i tidningsvärlden så pass att man många gånger inte ens publicerar texter om det inte finns bilder till dem. Förr var det ju snarare ovanligt att det fanns bilder i tidningarna över huvud taget.

[Anders S]

"En bild säger mer än 1000 ord" har blivit en lag i tidningsvärlden så pass att man många gånger inte ens publicerar texter om det inte finns bilder till dem.

Nu gillar jag ju i allmänhet bilderna i På Kryss rätt bra, så det är ju inte frågan om det. Men problemet blir nog att fullt ut illustrera en reflekterande, kritisk artikel om myter vs sanning med illustrationer

Annars kan jag nog hålla med (helt amatörmässigt) om vart många tidningar är på väg och att varje tid har sina stilideal är ju lätt att se. Men typografin och layouten är också en signal till läsaren och det är ofta meningsfullt att skilja på ett resereportage som presenterar en plats och en genomlysande faktaartikel. Myt-tabellen var värd mer text och plats, tycker jag. Jonas kunde gjort mer av artikeln. Jag tror som sagt att man haft både stoff- och tidsbrist till senaste numret.

Sedan ÄR (borde vara) På Kryss en litet annorlunda tidning än "Senaste Båtnytt", "Kommersiell Segling", "Praktiskt Taget Båtägare" eller "Vi Motorbåtsköpare" - eftersom På Kryss inte är så kommersiellt hårt styrd skulle Matzorna (eller vilka det nu blir) också kunna göra mer av möjligheterna.

[stangen]

Som själv sysselsatt i tidingsbransche (dock en helt annan bransch) kan jag inte låta bli att småle åt den här tråden. Det är egentligen konstigt att folk över huvud taget gör tidningar, det finns ju inte en chans att alla ska gilla den.

Detsamma. Och just kommentarer som att "Oj, vilka stora bilder de har" eller "sicket stort mellanrum mellan raderna", "stora fonter" med mera är bra underhållning här på jobbet.

Tror du inte att det i det här fallet var en ren iakttagelse? Den här "övertypograferade" listan över myter som skall vederläggas visar ju alldeles tydligt att det gällde att fylla tidningen, men att stoffet var i minsta laget. Har man varje påstående och tillrättaläggande i rubrikstil kräver ju nästan litet brödtext också. Jag är övertygad att om myterna också reflekterats och diskuterats hade det blivit ännu bättre.

Ibland kan man tro att På-Kryss-redaktionen misstänker att läsarna inte är läsare, utan tittare.

I det här fallet vet jag inte vad PX redaktionen har för mål med sin tidning. Dvs för vem är den till, hur skall den läsas eller användas, vill man att den sparas, skall den i första hand framkalla känslor eller förmedla information och kunskap? Ok, den är till för medlemmen är ett förenklande svar, läsarna är väldigt olika. Men någon form av målbild borde väl finnas? Och är syftet att den skall läsas om YM (klippa ur, håla och sätta pärm) eller är syftet att den skall skumma på ytan och förmedla känslor?
Jag vet inte. Vet ni, vet redaktionen?
Jag tycker som du att exemplet du tar upp är lite i stil med tjejtidningars "banta 10 kg på en vecka" eller "så finner du idealmannen - gör testet nu" men det kanske är syftet och tidningens ambitionsnivå faktiskt ligger där?
Min poäng är - varför bli förvånad eller upprörd?

Min högst personliga uppfattning är att PX skriver mycket om resmål... och destinationer. Kryddat med bilder på båtar i trevlig förpackning. Kan i stort sett (lätt överdrift) lika gärna läsa tidningen RES känns det ibland som.