Hej
hur mycket fotogen är skäligt att en värmare drar? våran ligger på ca2 dl per timma , iofs är den i minsta laget till båten så den går fullt hela tiden det är ju inget billigt uppvärmnings sätt precis . Brukar förbrukningen ligga såpass högt
Johan
Wallas 1800
-
Guitar Nilsson
- Diamantmedlem
- Inlägg: 2193
- Blev medlem: mån 04 okt 2004, 22:39
- Ort: Myrbacka Ljusne
- Kontakt:
Man kommer nog inte undan med mycket mindre. Skaffa tjocka täcken så kan ni ha lite kallare på natten.
Vi seglade så fort att dagar och nätter flög förbi som vita och svarta lakan. Och skepparn var så elak att vi med honom skrämde bort hundra meter långa bläckfiskar som kom varannan dag, och ville dra oss ner i djupet.
Biltemas försäljningspolicy är rent kommersiell, har de slutat är det nog för att de inte sålt tillräckligt med fotogen för att försvara utrymme och hantering.
Viss försiktighet om fotogen - det är mest ett samlingsnamn. En sämre kvalitet kan medföra sotning och problem med kaminen - inte alls värt den lilla besparingen som kan finnas att välja billig fotogen.
Statoil borde ha, de är väl arvtagaren av Esso Blå. Fast billig har den aldrig varit. Andra energidistributörer kan också ha, tex Preem.
/J
Viss försiktighet om fotogen - det är mest ett samlingsnamn. En sämre kvalitet kan medföra sotning och problem med kaminen - inte alls värt den lilla besparingen som kan finnas att välja billig fotogen.
Statoil borde ha, de är väl arvtagaren av Esso Blå. Fast billig har den aldrig varit. Andra energidistributörer kan också ha, tex Preem.
/J
Rökgasernas temp säger inget om verkningsgrad map på bränslet, utan mer om "verkningsgraden" hos värmeväxlaren. Men bara veta utgående temp ger som bäst en indikation så länge som förbränningstemp är okänd.
Ofta fås högst verkningsgrad hos förbränningenen vid hög temp. Men installation och handhavande förenklas om temp hålls nere, vilket då sannolikt är ett viktigare designkriterium.
/J
Ofta fås högst verkningsgrad hos förbränningenen vid hög temp. Men installation och handhavande förenklas om temp hålls nere, vilket då sannolikt är ett viktigare designkriterium.
/J
Jag håller inte helt med. Vid fullständig förbränning av en viss mängd bränsle frigörs en viss mängd energi. Normalt har man ett visst syrgasöverskott, dvs man tillför mer luft än vad förbränningen kräver med syftet att garantera den fullständiga förbränningen. Detta överskott sänker temperaturen på rökgasen men ingen energi har gått förlorad eftersom systemet än så länge är isolerat. Om man har för lite luft sker en ofullständig förbränning med sotbildning mm som följd. Detta sänker förbränningsverkningsgraden, dvs man utnyttjar inte bränslets "värmeinnehåll".
I nästa steg kyls rökgaserna i en värmeväxlare. Det är riktigt att en högre temperatur gör att en given värmeväxlare med givna flöden blir effektivare. Kvar står dock förhållandet att den överförda värmemängden måste vara lika stor som den som förts bort från rökgaserna.
Förlusterna på eldstadssidan blir alltså skillnaden i temperatur mellan tillförd luft och avgående rökgaser (som till 80% består av kväve och i en första approximation kan ses som ekvivalenta) multiplicerad med flöde och specifik värme. Förlusterna är alltså proportionella mot dels flödet dels temperaturdifferensen. Man antar även att ingen kondensering skett. Verkningsgraden blir alltså kvoten mellan skillnande mellan tillförd värme minus rökgasvärmen delad med tillförd värme där den tillförda värmen är bränslets värmevärde (LHV). Det går alltså att bestämma verkningsgraden utan att veta temperaturen i eldstaden.
Det är möjligt att sänka temperaturen på den avgående rökgasen genom att öka luftöverskottet kraftigt och därmed öka förlustvärmen i rökgasen något som knappast gagnar tillverkarens syften.
Jag gjorde ren min Wallas 1800 och testkörde den i garaget med ca 50 cm skorstenslang (men ingen tillluftslang utanpå). Jag fann då att jag, efter att värmaren blivit varm, med viss möda kunde hålla handen strax ovanför slangen. Det betyder att temperaturen bör var ca 60 - 70 C. Jag kunde inte känna någon doft av fotogen eller kunde få något sot genom att hålla en plåt ovanför av vilket jag drar slutsatsen att förbränningsverkningsgraden är hög. Det dock svårt att veta exakt utan mätutrustning.
I nästa steg kyls rökgaserna i en värmeväxlare. Det är riktigt att en högre temperatur gör att en given värmeväxlare med givna flöden blir effektivare. Kvar står dock förhållandet att den överförda värmemängden måste vara lika stor som den som förts bort från rökgaserna.
Förlusterna på eldstadssidan blir alltså skillnaden i temperatur mellan tillförd luft och avgående rökgaser (som till 80% består av kväve och i en första approximation kan ses som ekvivalenta) multiplicerad med flöde och specifik värme. Förlusterna är alltså proportionella mot dels flödet dels temperaturdifferensen. Man antar även att ingen kondensering skett. Verkningsgraden blir alltså kvoten mellan skillnande mellan tillförd värme minus rökgasvärmen delad med tillförd värme där den tillförda värmen är bränslets värmevärde (LHV). Det går alltså att bestämma verkningsgraden utan att veta temperaturen i eldstaden.
Det är möjligt att sänka temperaturen på den avgående rökgasen genom att öka luftöverskottet kraftigt och därmed öka förlustvärmen i rökgasen något som knappast gagnar tillverkarens syften.
Jag gjorde ren min Wallas 1800 och testkörde den i garaget med ca 50 cm skorstenslang (men ingen tillluftslang utanpå). Jag fann då att jag, efter att värmaren blivit varm, med viss möda kunde hålla handen strax ovanför slangen. Det betyder att temperaturen bör var ca 60 - 70 C. Jag kunde inte känna någon doft av fotogen eller kunde få något sot genom att hålla en plåt ovanför av vilket jag drar slutsatsen att förbränningsverkningsgraden är hög. Det dock svårt att veta exakt utan mätutrustning.