Vi brukar oftast dela upp resan så att det blir transportsegling 2-3 dagar, sen ligger man i stort sett stilla i någon vecka, för att sedan transportsegla igen.
T.ex. Göteborg - Väderöarna på två dagar, därefter kuska runt i Fjällbacka och Koster med dagsetapper på 2-3 timmar. När båten skall transportseglas brukar jag välja en lägsta fart, t.ex. 5 knop. Går hastigheten under 5 knop drar jag igång motorn. På så vis kommer man dit man har tänkt sig.
Bestämmer man sig för att köra 12 timmar en dag med en "lägsta fart" kommer man i allmänhet väldigt långt.
Realistisk marschfart för segelsemester?
Re: Realistisk marschfart för segelsemester?
X-342 SWE 18 "Kexet"
Re: Realistisk marschfart för segelsemester?
Nej tyvärr. Eller kanske snarare; jovisst när det är gynnsamma vindar, men "gynnsamma vindar" är tyvärr ett ganska smalt vind- och vågregister för en så liten och framförallt lätt båt (0, 95 ton tomvikt vill jag minnas, och lite mer i semestertider). Och hamnar man utanför det optimala läget så faller farten ganska rejält. Det sätt på vilket jag, när jag seglar IF, RJ 85 eller till och med liten H-båt, kan pressa mig förbi en prick eller annat hinder genom att utnyttja den uppbyggda farten och trögheten och tillfälligt gå högre än vad jag egentligen kan göra på den kryssbogen, kunde jag inte göra i min SeaCat. Den stannade upp. Påminner på det viset mer om en jolle än en kölbåt.Anders S skrev:
Du tror inte att det går att räkna med fyra knop i gynnsamma vindar ?
Nu kan förstås mina pessimistiska slutsatser bero på att jag är en ganska dålig rorsman och segeltrimmare, men när jag seglar andra båtar går det i all blygsamhet rätt bra
Re: Realistisk marschfart för segelsemester?
Jag har inte haft möjlighet att testa än, men jag tror inte att långa pass i sittbrunnen i hårdare vind kommer att bli nåt problem för mig. Jag tränar mycket och är uthållig och har väldigt bra kondition. Även om det kommer från andra saker än segling, så misstänker jag ändå att det har stor betydelse, för det märker jag ofta att det har i andra sammanhang. Det som möjligen kan bli problem, oavsett vindstyrka, är den krumma sittställningen. Trötta och slitna händer också.
Sen måste jag säga att jag känner igen det Nils_D skriver om att den bromsas upp snabbt. Min erfarenhet av större båtar är väldigt begränsad och absolut noll när det gäller andra segelbåtar med ruff, men när jag växte upp hade familjen motorbåtar. Den första var en Crescent 465, en öppen plastbåt. Den andra, efter det, var en lokalt byggd öppen plastbåt, 540 cm lång och säkert 200-250 kg tyngre än den förra. Bara den skillnaden var markant. Den första båten uppförde sig bitvis som en segelbåt - den drev kraftigt med vinden längs ytan. När det blåste mycket fick man ibland styra den helt åt helsike snett för att motverka vindavdriften. Kördes den in i större vågor rakt på stannade den nästan upp helt. Den senare båten var stilla och stabil på ett helt annat sätt. Plöjde genom vågor och var pålitlig. Skrovformen var i stort sett samma för de två.
Seacaten stannar upp på max ett par båtlängder från ett par knop när seglen inte längre driver.
Sen måste jag säga att jag känner igen det Nils_D skriver om att den bromsas upp snabbt. Min erfarenhet av större båtar är väldigt begränsad och absolut noll när det gäller andra segelbåtar med ruff, men när jag växte upp hade familjen motorbåtar. Den första var en Crescent 465, en öppen plastbåt. Den andra, efter det, var en lokalt byggd öppen plastbåt, 540 cm lång och säkert 200-250 kg tyngre än den förra. Bara den skillnaden var markant. Den första båten uppförde sig bitvis som en segelbåt - den drev kraftigt med vinden längs ytan. När det blåste mycket fick man ibland styra den helt åt helsike snett för att motverka vindavdriften. Kördes den in i större vågor rakt på stannade den nästan upp helt. Den senare båten var stilla och stabil på ett helt annat sätt. Plöjde genom vågor och var pålitlig. Skrovformen var i stort sett samma för de två.
Seacaten stannar upp på max ett par båtlängder från ett par knop när seglen inte längre driver.
Re: Realistisk marschfart för segelsemester?
Givetvis innebär transportsegling med en Seacat att man anpassar sig efter vindens riktning - att med berått mod pinkryssa nerför Hallandskusten i SV 7m/s är lagom roligt oavsett båt. Men har man halvvind eller slör blir det annat.
Annars kan man ju titta på SRS-talen om man vill: Seacat har 0,956 - det är inte mycket kan man tycka, men uppenbarligen har båten förtjänat detta i konkurrens med båtar som Marieholm26 (0,959) och Amigo 27(0,955). Jag menar därför att Raol nog kan räkna med att få helt anständiga hastigheter ur sin egen låda efter litet träning.
Annars kan man ju titta på SRS-talen om man vill: Seacat har 0,956 - det är inte mycket kan man tycka, men uppenbarligen har båten förtjänat detta i konkurrens med båtar som Marieholm26 (0,959) och Amigo 27(0,955). Jag menar därför att Raol nog kan räkna med att få helt anständiga hastigheter ur sin egen låda efter litet träning.
Anders S
Re: Realistisk marschfart för segelsemester?
En snabb koll på SRS-tal jämfört med skrovlängd (LOA, inte LWL) ger att det finns ett mycket starkt samband. Som förväntat. Ca 15 procentenheters variation inom varje "längdklass". Seacat verkar vara nära snittet för sin längd.
Re: Realistisk marschfart för segelsemester?
Vi har lite olika uppfattningar här om hur snabb genomsnittsfart som Raol kan räkna med för sin SeaCat längs Hallandskusten, men de är väl så väl klargjorda nu att det nog inte tillför så mycket att fortsätta på det spåret. För att komma vidare måste vi nog testsegla, och för egen del skjuter jag gärna upp det till nästa säsongAnders S skrev:Annars kan man ju titta på SRS-talen om man vill: Seacat har 0,956 - det är inte mycket kan man tycka, men uppenbarligen har båten förtjänat detta i konkurrens med båtar som Marieholm26 (0,959) och Amigo 27(0,955). Jag menar därför att Raol nog kan räkna med att få helt anständiga hastigheter ur sin egen låda efter litet träning.
Däremot leder detta till något mer generellt som jag tycker är intressant; hur stort är sambandet mellan vad man kan uppnå på en kappsegling och vilken fart man kan räkna med på semestersegling. Kanske hör detta hemma i en separat tråd, men svarar här i alla fall så får moderator avgöra om jag lägger mig för långt utanför ursprungsfrågan.
Mitt intryck är att vissa båtar måste seglas mer aktivt än andra för att nå upp till sitt LYS/SRS-tal. Ett modernt flatbottnat skrov har ett smalare krängningsregister än en mer traditionell skrovform. Kommer en kraftig by niger t.ex. en IF bara till och tuffar på, medan en Express måste snabbt trimmas om för att inte riskera en uppskärning. Och får man en uppskärning tappar man definitivt fart
Vill man inte jobba så aktivt på Expressen i mycket byiga vindar är alternativet att ta in ett rev för att få det lite lugnare. Men då tappar man också fart. Och det finns andra skillnader än skrovform som kan påverka relationen mellan fart på kappsegling och fart på semestersegling tror jag, framförallt riggens trimmöjligheter och då inte minst storskotets konstruktion. Jag skulle t.ex. gissa att en 70-talsbåt som Scampi eller Comfort 30 med en semesterbesättning når lättare upp till sitt mätetal än en Bavaria 30 som både har mindre viktprocent i kölen och ett storskot som rorsman inte kan nå.
Detta gäller alltså skillnad rent generellt mellan kappsegling med en alert besättning där flera kan delta aktivt och tursegling med mindre besättning som kanske inte kan eller vill ägna sig åt seglingen till 100 % hela tiden. Skall man sedan segla längre stäckor än bara någon eller några timmar, så tillkommer ju frågan hur länge man orkar jobba aktivt med båten. Vissa båtar är mer tröttande än andra, och det borde också påverka hur fort och långt man kan komma på semesterseglingar.
Men det jag skriver här är bara baserat på mina egna begränsade erfarenheter. Vore intressant att höra andras synpunkter på frågan om man kan säga något generellt och principiellt om huruvida olika båttyper har olika lätt att på tursegling nå upp till sitt mätetal enligt LYS/SRS. (Min fråga är alltså om det finns några generella regler här. Att alla båtägare menar att just deras båt lätt seglar upp till eller över sitt LYS/SRS vet jag redan
)Re: Realistisk marschfart för segelsemester?
Det är en ytterst valid synpunkt. Båtar är inte bara mer eller mindre snabba, de är också mer eller mindre bussiga och "välseglande" (i den klassiska betydelsen). Den båten som snällt och lydigt tuffar fram och inte "bryr sig" kan man ju i princip skota "lagom", slå på autopiloten och sedan bara åka med och hastighetsskillnaden blir obetydlig till den som trimmar och finlirar till max. Det var det jag menade när jag påtalade att det tar tio seglingsdagar att lära sig segla sin båt fort och bra, sedan många år att lära sig segla den helt litet snabbare.Nils_D skrev:...hur stort är sambandet mellan vad man kan uppnå på en kappsegling och vilken fart man kan räkna med på semestersegling....
(Seacat var den första "stora" båten jag fick segla själv, via en hygglig seglarfarbror i hamnen, en vår-sommar för 45 år sedan, och då var det det finaste båten jag någonsin fått segla med. Det är kanske därför jag tycker som jag tycker?
)Anders S
Re: Realistisk marschfart för segelsemester?
När jag semesterseglar ligger jag alltid nära "maxfart". Tycker om att trimma och är ganska bra på det.
Men att båten har maxfart betyder inte att man kommer fram på snabbaste sätt. Vid kappsegling gäller det att slå på alla rätta vindvrid, ligga rätt i strömmen, jaga molnfronter, snika uddar osv, medan jag på semestern nöjer mig med att båten går fort genom vattnet och känns bra på rodret.
Skillnaden är faktiskt väldigt stor, men det viktigaste när man bestämt sig för ett mål är ändå att man tar sig dit. Skall det seglas 20nm en dag duger det inte med 10nm om man har bestämda mål, det är bara att öppna en burk pilsnerkorv och segla vidare.
Men att båten har maxfart betyder inte att man kommer fram på snabbaste sätt. Vid kappsegling gäller det att slå på alla rätta vindvrid, ligga rätt i strömmen, jaga molnfronter, snika uddar osv, medan jag på semestern nöjer mig med att båten går fort genom vattnet och känns bra på rodret.
Skillnaden är faktiskt väldigt stor, men det viktigaste när man bestämt sig för ett mål är ändå att man tar sig dit. Skall det seglas 20nm en dag duger det inte med 10nm om man har bestämda mål, det är bara att öppna en burk pilsnerkorv och segla vidare.
X-342 SWE 18 "Kexet"
Re: Realistisk marschfart för segelsemester?
Sen är det ju en betydande skillnad om man som du - kan segla eller som jag - tagit mig fram med hjälp av segel i närmare 50 år.Fredrik skrev:När jag semesterseglar ligger jag alltid nära "maxfart". Tycker om att trimma och är ganska bra på det.
Men att båten har maxfart betyder inte att man kommer fram på snabbaste sätt. Vid kappsegling gäller det att slå på alla rätta vindvrid, ligga rätt i strömmen, jaga molnfronter, snika uddar osv, medan jag på semestern nöjer mig med att båten går fort genom vattnet och känns bra på rodret.
Skillnaden är faktiskt väldigt stor, men det viktigaste när man bestämt sig för ett mål är ändå att man tar sig dit. Skall det seglas 20nm en dag duger det inte med 10nm om man har bestämda mål, det är bara att öppna en burk pilsnerkorv och segla vidare.
Har man bara seglat 5 helger så kan det ha en viss hämmande effekt på vad man klarar av, även om ungdomlig iver i hög grad kompenserar för ålderdomens svaghet.
thallatha(alfakrull)hotmail.com
Re: Realistisk marschfart för segelsemester?
Till helgen är det sannolikt dags att ta upp båten. Men har jag tur så blir det arrangerat så att jag ändå kan vara ute med den både lördag och söndag, förhoppningsvis länge. Om nu vädret blir hyfsat.
Jag ska försöka ge mig ut på en längre tur norrut, kanske 2-3 timmar upp och sen lika länge hem. Har jag flyt (he!) så kommer jag nog upp i närheten av Dannemark och Heestrand. Om det blir chans till en andra dag, så går jag nog söderut den dagen. Kanalen, Kungshamn, Bohus-Malmön och hem igen ungefär.
Just nu säger prognosen ca 8-12 grader, lätt molnighet, ingen nederbörd, och östnordöstlig vind på 4-5 m/s (vilket borde betyda att den är mer eller mindre vinkelrät mot kustens generella sträckning, som är NNV till N). Det kan knappast bli mycket bättre i mitten av oktober!
Även denna gång kommer jag att ha med mig en GPS och logga hela turen. Jag ska också försöka ta upp motorn ur vattnet den här gången. Det finns två sätt att få upp den. Dels genom att vinkla den, på klassiskt utombordarmanér, men det funkar som sagt inte eftersom motorreglagevajrarna är för korta och stela. Dels genom att hissa upp den i motorfästets parallellogram. Det hade jag gett upp hoppet om tidigare eftersom jag felaktigt trodde att det inte gick att stå i det bakre utrymmet. Med den villfarelsen korrigerad, så känner jag att det är dags för ett nytt försök. Kan det göra några tiondels knop till så är det inte alls dumt!
Jag ska försöka ge mig ut på en längre tur norrut, kanske 2-3 timmar upp och sen lika länge hem. Har jag flyt (he!) så kommer jag nog upp i närheten av Dannemark och Heestrand. Om det blir chans till en andra dag, så går jag nog söderut den dagen. Kanalen, Kungshamn, Bohus-Malmön och hem igen ungefär.
Just nu säger prognosen ca 8-12 grader, lätt molnighet, ingen nederbörd, och östnordöstlig vind på 4-5 m/s (vilket borde betyda att den är mer eller mindre vinkelrät mot kustens generella sträckning, som är NNV till N). Det kan knappast bli mycket bättre i mitten av oktober!
Även denna gång kommer jag att ha med mig en GPS och logga hela turen. Jag ska också försöka ta upp motorn ur vattnet den här gången. Det finns två sätt att få upp den. Dels genom att vinkla den, på klassiskt utombordarmanér, men det funkar som sagt inte eftersom motorreglagevajrarna är för korta och stela. Dels genom att hissa upp den i motorfästets parallellogram. Det hade jag gett upp hoppet om tidigare eftersom jag felaktigt trodde att det inte gick att stå i det bakre utrymmet. Med den villfarelsen korrigerad, så känner jag att det är dags för ett nytt försök. Kan det göra några tiondels knop till så är det inte alls dumt!
Re: Realistisk marschfart för segelsemester?
Innom sträckan mellan Bovallstrand och Heestrand ligger ju en av de mest illa beryktade passagerna på Bohuskusten - "Valö huvud". Grund på utsidan och grund på insidan och öppet mot väster. När det är dåligt väder är denna 1 - 1,5 distansminuter långa sträcka en av de 3-4 värsta på kusten. Med den prognos som ligger för närvarande så är det nog inga problem.
När du precis passerat "Valö Huvud" och före Ulön/Dannemark ligger en av mina favoritnaturhamnar - "Spiltan på Lanlösa". Med din båt borde det inte va nåt problem att komma in där. Beskrivit "spiltan" här. http://thallatha.blogspot.se/2010/02/sp ... dlosa.html
Inom området finns ett antal fina naturhamnar
Själv har jag min hemmahamn i Springets småbåtshamn (Fisketången/Kungshamn) mellan Smögen och Bohus Malmön.
När du precis passerat "Valö Huvud" och före Ulön/Dannemark ligger en av mina favoritnaturhamnar - "Spiltan på Lanlösa". Med din båt borde det inte va nåt problem att komma in där. Beskrivit "spiltan" här. http://thallatha.blogspot.se/2010/02/sp ... dlosa.html
Inom området finns ett antal fina naturhamnar
Själv har jag min hemmahamn i Springets småbåtshamn (Fisketången/Kungshamn) mellan Smögen och Bohus Malmön.
thallatha(alfakrull)hotmail.com
Re: Realistisk marschfart för segelsemester?
Jo tack, det är en sträcka jag är bekant med från min motorbåtstid (och båten vi hade då var mycket, mycket rankare än Seacaten!). En titt på Eniros flygfoton över området säger en hel del. Inomskärs norr om och söder om sträckan är det väldigt lite vågor på ytan på bilderna. Inom det aktuella området är det kraftiga bränningar och rejält vågmönstrad vattenyta. Men så klart värst vid huvudsakligen västlig vind, som det ofta är.toaen skrev:Innom sträckan mellan Bovallstrand och Heestrand ligger ju en av de mest illa beryktade passagerna på Bohuskusten - "Valö huvud". Grund på utsidan och grund på insidan och öppet mot väster. När det är dåligt väder är denna 1 - 1,5 distansminuter långa sträcka en av de 3-4 värsta på kusten. Med den prognos som ligger för närvarande så är det nog inga problem.
Jo, jag har läst en hel del på din blogg sen du länkade till den i tråden. Kul ställe, Spiltan! Men på den kommande helgens turer blir det oavbruten segling. Jag skulle tro att jag vänder ungefär i höjd med Spiltan om det går som jag tänkt.toaen skrev: När du precis passerat "Valö Huvud" och före Ulön/Dannemark ligger en av mina favoritnaturhamnar - "Spiltan på Lanlösa". Med din båt borde det inte va nåt problem att komma in där. Beskrivit "spiltan" här. http://thallatha.blogspot.se/2010/02/sp ... dlosa.html
Inom området finns ett antal fina naturhamnar
Jag är nog fortfarande för nervös över att gå på grund för att ta mig in på såna ställen. Med motorbåten från förr var det enklare. Den hade nog ett djupgående på 20-30 cm. Motorn stack längst ner (ena brorsan körde av den där "fenan" undertill på ett grund en gång, berättade han nyligen), så så länge det inte tjongade till där så...
Nä, men med en så grundgående båt så ser man tydligt när det är för grunt. Dessutom var den helt öppen, så stod man upp vid ratten så såg man över fören om det var grunt. Det går inte på Seacaten. Hade jag haft råd hade jag köpt ett enkelt ekolod och montera det nära fören. Ett som bara visar djup rakt ner, och inget annat. Med ett larm satt på 2.5-3 meter borde det vara lugnt.Re: Realistisk marschfart för segelsemester?
Jag säger som Ernst Rolf: det går bättre och bättre dag för dag!
Nu sitter jag på kammaren i föräldrahemmet i Hunnebo och har en fantastisk dag bakom mig. Väntade i morse på att flaggan en några hundra meter utanför köksfönstret skulle börja röra sig innan jag åkte ner till båten. Först närmare kl 11 blev det liv i den. Jag åkte ner och började rigga, nu med segel som under gårdagskvällen fått hemmagjorda telltales eftersom det saknades helt. Med olikfärgade garnstumpar (vitt från akterliket, svart på babord, grönt på styrbord), segeltejp och lite tips från nätet, så det blev riktigt bra till slut! Jag passade också på att montera ett nytt bomuthal eftersom det gamla bara bestod av en trådstump som åtminstone inte jag lyckades knyta fast samtidigt som bomliket var spänt. Ett litet block, en pistolhake, två schacklar och lite nylonlina för sammanlagt kanske 120 kr funkade riktigt bra.
Väl nere blåste det redan betydligt mer än jag hade trott, säkert 3-4 m/s redan, trots att flaggan hemmavid knappt rörde sig. Måste vara nån lokal vindskugga som jag missat. Men desto bättre!
Jag testade att lyfta upp motorn innan start, men den vägrade fastna i uppfällt läge utan gled sakta tillbaks ner i vattnet igen. Jag gav upp och tänkte att det får bli ett projekt för vintern/våren att reda ut vad som är fel.
Solen gassade från en klarblå himmel och havet var underbart mörkblått. Jag stävade ut samtidigt som den lokala segelklubben, SFS, småbåtar lämnade hamnen. Jag var lite avundsjuk på att de seglade ut medan jag fick bröta med motorn.
Jag satte segel och gick ut mot Uggenabben, från Söö. Bakom mig kom en smäcker farkost, kanske en IF, och seglade om mig på kort tid, trots att vi höll samma kurs. Då tyckte jag att motorn behövde upp, så jag klev bak i akterstuven, drog upp motorn, slog ett rep runt bakkanten och fäste det i förtöjningsknapen intill. Det funkade! Helt plötsligt var båten en segelbåt på riktigt!
Väl ute vid Uggenabben började jag kryssa i nordöstlig riktning. Efter ett tag kände jag hur båten bromsades in en aning och det kom ett sörplande ljud akterifrån. Strax under vattenytan såg jag en gul kula släpa efter båten, fångad på kölen. En snabb vändning mot kulan räckte för att få den att släppa. Jag försökte styra på läsidan om alla kulor och välen jag passerade, men denna måste jag ha missat, kanske för att linan inte var nedtyngd? Hoppas att ägaren hittar den ändå, 50-100 m längre österut.
Lite senare vände jag mot NNV, i riktning strax väster om Saltskärs käring. Vinden var så gynnsam att jag kunde hålla samma kurs hela vägen. Jag vände SSÖ igen när jag hade korsat linjen mellan Saltskärs käring och ostmärket strax väster därom. Jag vände strax före kl 15 och såg då rakt föröver, men kanske 4-5 nm bort, en segelbåt som höll vad som såg ut att vara minst 50 graders lutning. Märkligt, tänkte jag, att de lutar så när det inte blåser så mycket... Tio minuter senare fick jag också vinden. Plötsligt blev det åka av! På GPS:en hade jag 5-6.5 knop hela vägen ner till i höjd med Huöarna, där det blev lite lä från land och farten avtog, men fortfarande pendlande mellan 4-5 knop. En kort sträcka plattläns med genuan skotad på "fel" sida, bara för att se hur båten svarade på det. Riktigt bra, blev svaret.
Tog ner seglen SÖ om Söö och gick mot hamninloppet. Solen en timme från horisonten och de mjuka klipporna på Jönserö badade i varmt kvällsljus. Badade gjorde också en friskus på pontonbryggan intill. Seglarskolans båtar var fortfarande ute. Jag hade seglat hela eftermiddagen med bara en tunn tröja på överkroppen, utan att frysa det minsta. Hade det inte varit för avsaknaden av hundratals båtar och solbadare på klipporna, och kanske 5-6 grader i luften, så fanns det inget som avslöjade att dagens datum var 12 oktober, och inte 12 juli!
Fyra timmar i sittbrunnen kändes knappt. Jo, nacken är lite stel. Jag har inte tankat över GPS:en än, men spontant känns det som om farten var riktigt god i dag, även innan vinden friskade i strax efter tre. Nu känns inte närmare 4 knop i snittfart alls orealistiskt längre. Jag tror att jag hade ca 3.5-3.7 kn i dag, räknat i effektiv sträcka och effektiv tid (med saker som hummertineincidenten exkluderade).
I morgon blir det en tidigare start, kanske runt kl 10. Förhoppningen är sex timmars segling. Hur jag seglar får jag se när jag ser morgondagens vindstyrka och vindriktning. Efter det är det slut för säsongen. Då ska båten upp!
Nu sitter jag på kammaren i föräldrahemmet i Hunnebo och har en fantastisk dag bakom mig. Väntade i morse på att flaggan en några hundra meter utanför köksfönstret skulle börja röra sig innan jag åkte ner till båten. Först närmare kl 11 blev det liv i den. Jag åkte ner och började rigga, nu med segel som under gårdagskvällen fått hemmagjorda telltales eftersom det saknades helt. Med olikfärgade garnstumpar (vitt från akterliket, svart på babord, grönt på styrbord), segeltejp och lite tips från nätet, så det blev riktigt bra till slut! Jag passade också på att montera ett nytt bomuthal eftersom det gamla bara bestod av en trådstump som åtminstone inte jag lyckades knyta fast samtidigt som bomliket var spänt. Ett litet block, en pistolhake, två schacklar och lite nylonlina för sammanlagt kanske 120 kr funkade riktigt bra.
Väl nere blåste det redan betydligt mer än jag hade trott, säkert 3-4 m/s redan, trots att flaggan hemmavid knappt rörde sig. Måste vara nån lokal vindskugga som jag missat. Men desto bättre!
Jag testade att lyfta upp motorn innan start, men den vägrade fastna i uppfällt läge utan gled sakta tillbaks ner i vattnet igen. Jag gav upp och tänkte att det får bli ett projekt för vintern/våren att reda ut vad som är fel.
Solen gassade från en klarblå himmel och havet var underbart mörkblått. Jag stävade ut samtidigt som den lokala segelklubben, SFS, småbåtar lämnade hamnen. Jag var lite avundsjuk på att de seglade ut medan jag fick bröta med motorn.
Jag satte segel och gick ut mot Uggenabben, från Söö. Bakom mig kom en smäcker farkost, kanske en IF, och seglade om mig på kort tid, trots att vi höll samma kurs. Då tyckte jag att motorn behövde upp, så jag klev bak i akterstuven, drog upp motorn, slog ett rep runt bakkanten och fäste det i förtöjningsknapen intill. Det funkade! Helt plötsligt var båten en segelbåt på riktigt!
Väl ute vid Uggenabben började jag kryssa i nordöstlig riktning. Efter ett tag kände jag hur båten bromsades in en aning och det kom ett sörplande ljud akterifrån. Strax under vattenytan såg jag en gul kula släpa efter båten, fångad på kölen. En snabb vändning mot kulan räckte för att få den att släppa. Jag försökte styra på läsidan om alla kulor och välen jag passerade, men denna måste jag ha missat, kanske för att linan inte var nedtyngd? Hoppas att ägaren hittar den ändå, 50-100 m längre österut.
Lite senare vände jag mot NNV, i riktning strax väster om Saltskärs käring. Vinden var så gynnsam att jag kunde hålla samma kurs hela vägen. Jag vände SSÖ igen när jag hade korsat linjen mellan Saltskärs käring och ostmärket strax väster därom. Jag vände strax före kl 15 och såg då rakt föröver, men kanske 4-5 nm bort, en segelbåt som höll vad som såg ut att vara minst 50 graders lutning. Märkligt, tänkte jag, att de lutar så när det inte blåser så mycket... Tio minuter senare fick jag också vinden. Plötsligt blev det åka av! På GPS:en hade jag 5-6.5 knop hela vägen ner till i höjd med Huöarna, där det blev lite lä från land och farten avtog, men fortfarande pendlande mellan 4-5 knop. En kort sträcka plattläns med genuan skotad på "fel" sida, bara för att se hur båten svarade på det. Riktigt bra, blev svaret.
Tog ner seglen SÖ om Söö och gick mot hamninloppet. Solen en timme från horisonten och de mjuka klipporna på Jönserö badade i varmt kvällsljus. Badade gjorde också en friskus på pontonbryggan intill. Seglarskolans båtar var fortfarande ute. Jag hade seglat hela eftermiddagen med bara en tunn tröja på överkroppen, utan att frysa det minsta. Hade det inte varit för avsaknaden av hundratals båtar och solbadare på klipporna, och kanske 5-6 grader i luften, så fanns det inget som avslöjade att dagens datum var 12 oktober, och inte 12 juli!
Fyra timmar i sittbrunnen kändes knappt. Jo, nacken är lite stel. Jag har inte tankat över GPS:en än, men spontant känns det som om farten var riktigt god i dag, även innan vinden friskade i strax efter tre. Nu känns inte närmare 4 knop i snittfart alls orealistiskt längre. Jag tror att jag hade ca 3.5-3.7 kn i dag, räknat i effektiv sträcka och effektiv tid (med saker som hummertineincidenten exkluderade).
I morgon blir det en tidigare start, kanske runt kl 10. Förhoppningen är sex timmars segling. Hur jag seglar får jag se när jag ser morgondagens vindstyrka och vindriktning. Efter det är det slut för säsongen. Då ska båten upp!
Re: Realistisk marschfart för segelsemester?
Du är en riktig "Starnnare" eftersom du skriver "Jönserö"
Många säger Sankt Görans ö även om jag tror "St" står för stor.
Skall bli intressant att se var din färd går idag.
Just nu blåser det ca 5 m/sek ost nordost på Hållö men avtagande sen tidigt i morse. Bukar alltid kolla den aktuella vinden på http://www.utpost-hallo.nu/Dygnstabell.htm Det bör i regel inte skilja så mycket i Hunnebo
Du bor kanske i lä för nåt av de två "Höge berg" som finns i Hunnebo.
Fast du är kanske på G redan.
Många säger Sankt Görans ö även om jag tror "St" står för stor.
Skall bli intressant att se var din färd går idag.
Just nu blåser det ca 5 m/sek ost nordost på Hållö men avtagande sen tidigt i morse. Bukar alltid kolla den aktuella vinden på http://www.utpost-hallo.nu/Dygnstabell.htm Det bör i regel inte skilja så mycket i Hunnebo
Du bor kanske i lä för nåt av de två "Höge berg" som finns i Hunnebo.
Fast du är kanske på G redan.
thallatha(alfakrull)hotmail.com
Re: Realistisk marschfart för segelsemester?
Gav mig av tidigare på söndagen, eftersom jag ville få till en längre tur och jag gärna ville ha dagsljus när jag plockade ur allt löst ur båten inför upptagningen. Strax efter 10 tuffade jag iväg, under ett ganska kraftigt molntäcke som drog in från SÖ.
Vinden var ÖNÖ när jag gick ut. Målet var att segla ner till området mellan Smögen och Kungshamn, eller så långt jag hann innan jag var tvungen att vända på grund av tidsbrist.
Farten var till en början god på väg söderut, och den vid västan förr så fruktade Soten var snäll och beskedlig. Lite för snäll. Det var ordentligt med lä bitvis bakom Ramsvikslandet. Vindriktningen var ändå sån att jag kunde hålla mer eller mindre rak kurs, förutom att jag navigerade efter sjömärken, landmärken och fyrar för att hålla koll på positionen.
Under dagen såg jag en extremt långsamt flygande An-2. An-2:an har jag sett på en flyguppvisning en gång (Min bild från det tillfället: http://www.flickr.com/photos/37775556@N ... ist-6UcLuS). Detta såg ut att vara samma flygplan, efter vad jag kunde se genom kikaren. Kan det ha varit nån flyguppvisning i området?
När jag var nere i jämnhöjd med Smögens södra delar insåg jag att tiden var ute. Det var dags att vända, eller riskera att behöva tömma båten i mörker. 180 grader runt, i svag vind norrut igen.
Efter fyren Skarvasätt och upp till västmärket slog det nästan helt stopp. Farten sjönk till halvannan knop. I det läget var det väldigt frestande att släppa ner motorn, men jag ville inte ge upp så lätt. Det hade varit svagare vind på samma parti på vägen ner, så jag räknade med att det hade topografiska orsaker och att det skulle komma mer vind en bit norrut. Mycket riktigt. Inom loppet av en minut hade farten ökat från två till runt sex knop. För att minska risken för lä från land valde jag att gå längre västerut, närmare Soteskär. Gradvis märkte jag hur vinden vred mot NÖ och förbi. Det blev svårt att hålla kursen jag hade tänkt, så jag förlorade en del tid ytterligare, trots att vindstyrkan var hyfsad.
Sakta men säkert närmade jag mig hemmahamnen, och det var skönt att upptäcka att jag hade gott om tid kvar trots allt. Det blev en riktigt skön kväll.
Ca 19 nm seglade i dag, på sex timmar. Nätt och jämnt tre knop i snitt, med extrasträckorna från kryss borträknade. Med tanke på att jag låg nästan stilla i en halvtimme, med Windexen snurrande runt, så är jag ändå nöjd.
Så här seglade jag:
http://img543.imageshack.us/img543/2466/q1kl.png
Vinden var ÖNÖ när jag gick ut. Målet var att segla ner till området mellan Smögen och Kungshamn, eller så långt jag hann innan jag var tvungen att vända på grund av tidsbrist.
Farten var till en början god på väg söderut, och den vid västan förr så fruktade Soten var snäll och beskedlig. Lite för snäll. Det var ordentligt med lä bitvis bakom Ramsvikslandet. Vindriktningen var ändå sån att jag kunde hålla mer eller mindre rak kurs, förutom att jag navigerade efter sjömärken, landmärken och fyrar för att hålla koll på positionen.
Under dagen såg jag en extremt långsamt flygande An-2. An-2:an har jag sett på en flyguppvisning en gång (Min bild från det tillfället: http://www.flickr.com/photos/37775556@N ... ist-6UcLuS). Detta såg ut att vara samma flygplan, efter vad jag kunde se genom kikaren. Kan det ha varit nån flyguppvisning i området?
När jag var nere i jämnhöjd med Smögens södra delar insåg jag att tiden var ute. Det var dags att vända, eller riskera att behöva tömma båten i mörker. 180 grader runt, i svag vind norrut igen.
Efter fyren Skarvasätt och upp till västmärket slog det nästan helt stopp. Farten sjönk till halvannan knop. I det läget var det väldigt frestande att släppa ner motorn, men jag ville inte ge upp så lätt. Det hade varit svagare vind på samma parti på vägen ner, så jag räknade med att det hade topografiska orsaker och att det skulle komma mer vind en bit norrut. Mycket riktigt. Inom loppet av en minut hade farten ökat från två till runt sex knop. För att minska risken för lä från land valde jag att gå längre västerut, närmare Soteskär. Gradvis märkte jag hur vinden vred mot NÖ och förbi. Det blev svårt att hålla kursen jag hade tänkt, så jag förlorade en del tid ytterligare, trots att vindstyrkan var hyfsad.
Sakta men säkert närmade jag mig hemmahamnen, och det var skönt att upptäcka att jag hade gott om tid kvar trots allt. Det blev en riktigt skön kväll.
Ca 19 nm seglade i dag, på sex timmar. Nätt och jämnt tre knop i snitt, med extrasträckorna från kryss borträknade. Med tanke på att jag låg nästan stilla i en halvtimme, med Windexen snurrande runt, så är jag ändå nöjd.
Så här seglade jag:
http://img543.imageshack.us/img543/2466/q1kl.png
