Fem timmar i vattnet

[nilsnobbing]

Jag har själv kajkat runt på havet, natt som dag, med bristfällig utrustning. För mig har det varit ekonomiska faktorer som styrt. För mig har det varit värt risken, även om jag varit mycket försiktigt när det gäller vilket väder jag gett mig ut i. Men ibland blir det inte som man tänker. Jag har också kryssat på havet i hård vind mitt i natten på väg mot hamn med en 23-fotare. Klokt? Kan säkert diskuteras, men just där och då fanns få alternativ. Det är riskfyllt att leva ibland.

Sant, man får väl också vara tacksam att kustbevakningen existerar med sina helikoptrar. Så de kan plocka upp alla "erfarna" vildhjärnor därute.

Ja, livräddning är bra både på sjön, på fjället, i trafiken och alla andra platser där man någon gång kan tänkas göra sig skyldig till att agera obetänksamt. Tacka skatten för att denna kostsamma frihet finns.

[Mr Sailman]

... och glöm inte att stödja SSRS!

[morg]

-GPS-plotter?

När blev det en nödvändighet? Bra att ha förstås, men absolut inte nödvändigt.

Är väl bra mycket nyttigare än en massa träplugg som det finns ett och ett halvt dokumenterat fall av nyttan med. Större risk att man hamnar i dimma, sprutande sjö som gör att man ser 2 meter och tappar orienteringen än att en genomföring går sönder så lyckligt att seaseas träpluggar passar.

Är inte den viktigaste frågan här varför riggen havererade, det var väl det som gjorde det farligt! Båten visade sig ju vara en vackertväderbåt och det säkert utan att det syntes speciellt bra. I England byter man stående rigg vart åttonde år medan vi kör runt med 35 år gammal vajer? Hur många andra maxi 68:or och annat från 70-talet riskerar riggras på grund av för gamla grejjer? Försäkringsbolagen tycker detta är ett ickeproblem men är det ett sådant? Oavsett utrustning i övrigt lär det bli farligt med en rigg som rasar...

Kul att ni lever...

[stangen]

Är väl bra mycket nyttigare än en massa träplugg som det finns ett och ett halvt dokumenterat fall av nyttan med. Större risk att man hamnar i dimma, sprutande sjö som gör att man ser 2 meter och tappar orienteringen än att en genomföring går sönder så lyckligt att seaseas träpluggar passar.

Själv har jag investerat i en gummiplugg modell stressboll http://www.benns.se/truplug--tatplugg-m ... c-523.aspx som går att knöla till. Den skall gå att pula in på tvärsan också om man får någon sorts mindre skrovskada.

[coppertail]

Sant, man får väl också vara tacksam att kustbevakningen existerar med sina helikoptrar. Så de kan plocka upp alla "erfarna" vildhjärnor därute.

Kustbevakningen har aldrig haft någon helikopter. Räddningshelikoptrarna administreras och finansieras genom sjöfartsverket.

[Eilean]

..... men man kan mycket väl ofrivilligt befinna sig på havet i kuling, nattetid, med dålig eller felaktig utrustning, om man överhuvud taget ger sig ut för att segla. Väder, vind och omständigheter kan göra att man tvingas ta beslut som inte är bra, ....

Jag tycker inte att jag gör det enkelt för mig.
Man befinner sig sällan ofrivilligt ute på havet. Man seglar ut dit av en eller annan anledning. Och då skall man vara rustad därefter. Och ta med i beräkningarna att problem som haverier kan uppstå eller att väder och vind kan förändras snabbt.
Så länge inte Robin och Leif förklarar eventuella speciella omständigheter till att de hamnade i nödläget kan jag inte se annat än att de gjorde en grav missbedömning genom att överhuvudtaget ge sig ut på öppna havet enär de absolut inte var rustade för det.

[bosseh]

När blev det fel att diskutera dåligt sjömanskap? Är man "besserwisser" om man gör det?
Är det inte viktigt att diskutera så att andra slipper göra samma misstag?
I det här fallet finns en hel del att både diskutera och kritisera. Uppfyller man det sk befällhavaransvaret dvs att båten är sjövärdig när man går ut? Med sjövärdig brukar man anse att båten sa vara lämplig för uppgiften, rätt utrustad och rätt bemannad.
Man kan diskutera det lämpliga i att segla ner båten till 40 graders krängning, en elementär regel när det gäller segling i hårt väder är att undvika krängning.
Vi vet att man i en pressad situation tänker som en reptil. Därför ska livlinan tex vara kopplad i sittbrunnen så att man inte kan rusa iväg om något händer.
En VHF-handapparat (a 700 kr) hade snabbat upp sökandet enormt, det finns en basradiomast på Läsö (men ingen mobilmast?)
Saknar man VHF ska man bränna av en raket, det är en nödsituation!
Osv.
---
"Ifrån Sverige larmades
Sjöräddningssällskapets båtar Rescue Odd Fellow ifrån Bua och Rescue Hans Laurin ifrån Hovås .
Kustbevakningen deltog med KBV 051 och KBV 288.
Sjöfartsverket deltog med Lotsbåt 746 och räddningshelikopter Lifeguard 901.

Ifrån Danmark larmades
Danska sjöhemvärnets räddningsfartyg Morten Stage, Lars Kruse, P522 Havsfruen även 2 danska fiskebåtar deltog.
Danska Räddningshelikoptern Rescue 510
All sjöfart som passerade området uppmanades att hålla skarp utkik.

Vädret var på gränsen till hårt med sjöar på upp till 3 meter och västliga vindar på 12 m/s."

http://www.sjofartsverket.se/Om-oss/Org ... nfor-Laso/

[Mr Sailman]

... en massa träplugg som det finns ett och ett halvt dokumenterat fall av nyttan med. ...

Här ett exempel på en som haft nytta av sina träpluggar http://www.vt.se/mera/artikel.aspx?articleid=3954856

[Anders S]

..... men man kan mycket väl ofrivilligt befinna sig på havet i kuling, nattetid, med dålig eller felaktig utrustning, om man överhuvud taget ger sig ut för att segla. Väder, vind och omständigheter kan göra att man tvingas ta beslut som inte är bra, ....

Jag tycker inte att jag gör det enkelt för mig.
Man befinner sig sällan ofrivilligt ute på havet. Man seglar ut dit av en eller annan anledning. Och då skall man vara rustad därefter. Och ta med i beräkningarna att problem som haverier kan uppstå eller att väder och vind kan förändras snabbt.
Så länge inte Robin och Leif förklarar eventuella speciella omständigheter till att de hamnade i nödläget kan jag inte se annat än att de gjorde en grav missbedömning genom att överhuvudtaget ge sig ut på öppna havet enär de absolut inte var rustade för det.

Det kan nog tänkas att "vi, de präktiga" inte kan se eller tänka sig att den stora risken ombord är att det egna omdömet sviktar. Det finns mängder av incidenter som aldrig blir mer, därför att de fångas upp i tid eller helt enkelt beroende på ren tur (eller, hellre, att oturen inte slår till, de flesta gångerna går det ju trots allt bra).

Hur var det nu den här gången ditt ankare var på driven i dåligt väder på Östersjön och du sprang fram och lyfte upp det med en Herkulesisk ansträngning och lade det på plats. Hade du, eller hade du inte livsele när du sprang fram ur hytten på Nauticaten, och hur skulle du kommit upp igen om du druttat i ?

[Eilean]

Det kan nog tänkas att "vi, de präktiga" inte kan se eller tänka sig att den stora risken ombord är att det egna omdömet sviktar. Det finns mängder av incidenter som aldrig blir mer, därför att de fångas upp i tid eller helt enkelt beroende på ren tur (eller, hellre, att oturen inte slår till, de flesta gångerna går det ju trots allt bra).

Hur var det nu den här gången ditt ankare var på driven i dåligt väder på Östersjön och du sprang fram och lyfte upp det med en Herkulesisk ansträngning och lade det på plats. Hade du, eller hade du inte livsele när du sprang fram ur hytten på Nauticaten, och hur skulle du kommit upp igen om du druttat i ?

Men Anders, det är bl. a just det slaget av risker, som uppstår när det egna omdömet sviktar, som jag försöker minimera. Om vi alltid har livselen på oss, även när vädret är fint och åtgärden känns närmast löjlig och överdriven, så har vi med stor sannolikhet också eliminierat risken att den plötsligt inte finns på när den som mest behövs, när det oförutsatta och oväntade inträffar och snabb, spontan och ogenomtänkt handling på däck är av nöden.
Vem tänker - oj, vi håller visst på att tappa masten. Men om jag har massor av tur hinner jag kanske avlasta med spinackerfallet! Men jag skall bara ner under däck och gräva efter livselen först....

Ditt försök till jämförelse med när mitt ankare var på driven är obegripligt då du skjuter något helt monumentalt bredvid målet.
Självklart hade jag livsele på mig och självklart var den oavbrutet kopplad till de löpvajrar som då som nu ligger över däck. Något annat vore helt enkelt otänkbart i de förhållanden som rådde. Något springande var det inte frågan om. Jag kröp. Även min hustru som stod vid rors var kopplad på sin plats i sittbrunnen. Vi stack inte ut mer än möjligen huvudet ur nedgångsluckan utan att vara fasthakade.
Och den incidenten skedde inte med någon Nauticat, utan med vår nuvarande båt, Moody 42.
Däremot är det korrekt att vi då saknade den lyftanordning för MOB som vi idag har - frukten av det som engelsmännen brukar kalla 'The Learning Curve'.

[Anders S]

Ditt försök till jämförelse med när mitt ankare var på driven är obegripligt då du skjuter något helt monumentalt bredvid målet

Gör jag ? Jag tycker jag kom ihåg ett rätt bra exempel på när det uppstår en farlig situation på ett oförutsett och överraskande sätt? (Mindes jag så illa, jag var säker på att det var från Nauticatens horisont du en gång berättade detta? Men då var det ju fel, det kan man ha ibland...)

Men Anders, det är bl. a just det slaget av risker, som uppstår när det egna omdömet sviktar, som jag försöker minimera. Om vi alltid har livselen på oss, även när vädret är fint och åtgärden känns närmast löjlig och överdriven, så har vi med stor sannolikhet också eliminerat risken att den plötsligt inte finns på när den som mest behövs, när det oförutsatta och oväntade inträffar och snabb, spontan och ogenomtänkt handling på däck är av nöden.

[Eilean]

..Gör jag ? Jag tycker jag kom ihåg ett rätt bra exempel ...

Det hade varit ett ett bra exempel om jag inte haft selen på mig och kopplad. Tycker jag.

För övrigt, hade det varit Nauticaten hade jag nog varit allvarlit orolig för att bli kullslagen. Och blivi rikigt bekymrat över styrkan hos de där styrhyttsdörrarna.

[Anders S]

Något hände, jag var inte klar med förra inlägget. Det städade jag upp så att citeringarna blev rätt; fortsättning:

Men Anders, det är bl. a just det slaget av risker, som uppstår när det egna omdömet sviktar, som jag försöker minimera. Om vi alltid har livselen på oss, även när vädret är fint och åtgärden känns närmast löjlig och överdriven, så har vi med stor sannolikhet också eliminerat risken att den plötsligt inte finns på när den som mest behövs, när det oförutsatta och oväntade inträffar och snabb, spontan och ogenomtänkt handling på däck är av nöden.

Precis detta är jag också ute efter. Man kan aldrig utgå från att man har 100 % koll och det uppstår alltid situationer man inte förutsett. Att surra ankaret kan man försumma, att en riggbult skakar loss eller att favoritpudeln håller på att gå i sjön - det finns mycket som kan göra att man måste agera direkt. Givetvis borde man haft livselar och en aldrig så enkelt riggad löplina på Maxin, och att man inte har/hade är egentligen ingen ursäkt, att slå en tamp runt livet och säkra sig med är heller inte svårt. Men att inse att det trots all förtänksamhet i världen kan gå illa och ha något i beredskap för det otänkbara är också viktigt.

Exemplet var avsett att visa på att man ibland måste agera, vare sig man är förberedd med sele eller inte. Det var ju bra att du var säkrad, och det är ju inte konstigt heller.

[morg]

Här ett exempel på en som haft nytta av sina träpluggar

Visst, jag har också träpluggar! Tror mig dock veta att SSRS har något fler uppdrag relaterat till folk på stenar som
inte vet var de är än uppdrag relaterade till alvarlig och total träpluggsbrist! I all vänlighet tror jag att möjligheten att i värsta förhållanden kunna säkerställa sin position graderas några tusen pinnhål över pluggar. Detta i såväl statistik som verklighet...

[Nautihamstern]

Är väl bra mycket nyttigare än en massa träplugg som det finns ett och ett halvt dokumenterat fall av nyttan med. Större risk att man hamnar i dimma, sprutande sjö som gör att man ser 2 meter och tappar orienteringen än att en genomföring går sönder så lyckligt att seaseas träpluggar passar.

Själv har jag investerat i en gummiplugg modell stressboll http://www.benns.se/truplug--tatplugg-m ... c-523.aspx som går att knöla till. Den skall gå att pula in på tvärsan också om man får någon sorts mindre skrovskada.

Jag köpte också en sån, den funkar nog bättre än träplugg. Kombinerad med en tätningsmatta(?), dvs. en 2x2m presenning med några meter rep i hörnen som man kan dra under sin läckande båt och en billig tvåtaktsmotorpump (11 m3/h) är jag garderad (okej, kanske övergarderad men å ena sidan gillar jag inte falsk säkerhet och å andra sidan har jag mer förvaringsutrymmen i båten än hemma).