Mashead och kryss.
Min erfarenhet är att mastheadriggar är mindre lovgiriga än 7/8. Men att de tappar i prestanda på undanvind, då det lilla storseglet läar genuan. Å andra sidan kan man få upp en större spinnare i och med att den hissas i topp. Å tredje sidan har ofta mastheadriggade båtar lägre mast än motsvarande 7/8, så frågan är om man verkligen får upp mer spinnaryta?
Största nackdelen eller fördelen beroende på vad man är ut efter, är avsaknaden av trimmöjligheter på en masthead.
Största nackdelen eller fördelen beroende på vad man är ut efter, är avsaknaden av trimmöjligheter på en masthead.
Gillar att segla!
Mastheadriggar är stabila, bara en sådan sak...
Kanske inte alldeles välkänt, men mastheadriggen kom sig av någon sorts regelmöjlighet på 50-talet - sannolikt mätte man in total masthöjd i regeln utan att beräkna försegelytan med "rätt vikt". Genuafocken är också en möjlighet att bära obeskattade segel, f ö.
Vill man maximera segelyta på en given masthöjd är naturligtvis mastheadrigg det enda rätta. Toppspinacker (toppgennaker) på partialriggade båtar är ovanligt.
Invändningen att storseglet skymmer genuan är inte meningsfull. Tänker man efter inser man att på en partialrigg skymmer det ännu större storseglet ett ännu mindre försegel. Det finns ju mastheadriggade båtar med stora storsegel också. På plattläns är ingen genua, oavsett storlek, lika bra som ett utbommat segel.
Kanske inte alldeles välkänt, men mastheadriggen kom sig av någon sorts regelmöjlighet på 50-talet - sannolikt mätte man in total masthöjd i regeln utan att beräkna försegelytan med "rätt vikt". Genuafocken är också en möjlighet att bära obeskattade segel, f ö.
Vill man maximera segelyta på en given masthöjd är naturligtvis mastheadrigg det enda rätta. Toppspinacker (toppgennaker) på partialriggade båtar är ovanligt.
Invändningen att storseglet skymmer genuan är inte meningsfull. Tänker man efter inser man att på en partialrigg skymmer det ännu större storseglet ett ännu mindre försegel. Det finns ju mastheadriggade båtar med stora storsegel också. På plattläns är ingen genua, oavsett storlek, lika bra som ett utbommat segel.
Anders S
Det finns ju ett par saker man kanske kan tänka på...Seawolf skrev: ...
På Balladen jag hade så fanns en snabbändring för förstagslängd. Vid hård vind släppte jag av några cm få förstaget så att masten krummades en hel del av främre undervanten när häckstaget drogs mycket hårt.
Detta i kombination med trimrev, cunningham och sträckt mastlik på storen gjorde den platt som en planka över hela ytan.
Så när den var nersläppt på skotskenan så gav den väldigt lite kräng, men drog framåt bra. (Vi talar som sagt hård vind)
...
En profil tappar sin framåtdrivande kraft om den blir planare än ca 5%.
Så att planka storen ger i princip enbart ett stort luftmotstånd, ställer man dessutom ner den i lä så tappar man även totalprofilen och dämed en del i höjd. Det gör att man tvingas segla lite lägre med mer fyllt försegel. Det är detta som ofta maskerar en lovgirighet.
Vagnar man ner för att slippa rodertryck så döljer man bara problemet, man tar inte bort det.
Därför lönar det sig alltid att reva.
Man kan då segla med buk i storen, twista ur topparna och hålla bommen så nära centrum det går.
Har man inget rev så är det ju en annan sak, då kan man bli tvungen att "ställa undan" storen.
Skillnaden är väl egentligen bara att kaltoppen saknas, och att röret är styvare.FredrikW skrev: ...
Största nackdelen eller fördelen beroende på vad man är ut efter, är avsaknaden av trimmöjligheter på en masthead.
I övrigt är det ju som en backstagsbåt med checkstag.
Fast på masthead är det akterstag och barduner.
Visst är det jobbigare men möjligheterna finns där.
[quote="FredrikW"]Hur krummar man en masthead? Ok att det går att spänna upp förstaget, men där slutar det.
Kan man arbeta med justerbart förstag kan man krumma en masthead precis lika bra som en partialrigg. De flesta har dock inte justerbart förstag.
Man arbetar antingen med undervantens grundinställning (babystay eller med både undervant och mellanvant. De flesta mastheadbåtar har dock en mastprofil som inte uppmuntrar till känslig trimning och ofta segel sydda därefter.
Kan man arbeta med justerbart förstag kan man krumma en masthead precis lika bra som en partialrigg. De flesta har dock inte justerbart förstag.
Man arbetar antingen med undervantens grundinställning (babystay eller med både undervant och mellanvant. De flesta mastheadbåtar har dock en mastprofil som inte uppmuntrar till känslig trimning och ofta segel sydda därefter.
Anders S
Visst kan man böja en masthead. Det är ju "bara" att dra i akterstaget.FredrikW skrev:Hur krummar man en masthead? Ok att det går att spänna upp förstaget, men där slutar det.
Masthead och 7/8 är aldrig lika höga. Titta på nybåtar där det finns båda alternativ. 7/8 är alltid högre.
Även mastheadriggar sätts an med en liten förböj.
Man kan inte böja lika mycket men det funkar som en fraktionsrigg utan kaltopp.
Anders S svarade på frågan, det går alltså inte under segling.
Jag kan iofs hålla med om att masthead är smidigt för semestersegling, då man t.ex. inte behöver vara rädd för mastbrott vid gipp i hård vind. Men å andra sidan kan man ju trimma en 7/8 del så att det passar alla seglingssituationer. Planka ut på hård kryss, tvista, buka på halvvind/slör osv.
Jag kan iofs hålla med om att masthead är smidigt för semestersegling, då man t.ex. inte behöver vara rädd för mastbrott vid gipp i hård vind. Men å andra sidan kan man ju trimma en 7/8 del så att det passar alla seglingssituationer. Planka ut på hård kryss, tvista, buka på halvvind/slör osv.
Gillar att segla!
Tråden har ju farit iväg alldeles ohemult, men här kommer i alla fall ett alternativ på en självslående fock utan "takräcke", dvs skotskena tvärs över fördäck:Fresso skrev:Intressant fråga! Jag, också nybörjare, ska följa den här tråden och om jag får göra ett tillägg så är jag ute efter en lösning utan tvärställt "takräcke" på fördäck.
I förra nr. av PB. var det en herre som hade ett spinnakerarrangemang med en kort bom till förseglet som såg intressant ut.

Du måste alltså sätta focken på en bom (club-footed som engelsmännen säger). Sedan behöver du bara en en talja motsvarande storskotet fast för focken.
Re: På kryss i aderton sekundmeter
-Dikt bidevindBrendan skrev: Menar du då en medelvind på 18 m/s eller enstaka byar på 18 m/s?
Seglade du dikt bidevind?
Kryssade du?
Jag vill minnas att den gudomliga seglatsen skedde inomskärs i platt vatten, var det så?
Nu visar det sig att storseglet trots allt inte var helt orevat. Du använde tydligen trimrev för att minska segelytan och plana ut buken.
-Kryssade, ja
-Inomskärs med någorlunda platt vatten
-Troligen 18m/s i byarna.
-Trimrevet höjde bomnocken c:a 10 cm
Den seglats jag tror du relaterar till var en annan med revad stor och nedhalsad (revad) kryssfock). Då var rapporterad medelvind vid Vinga 22m/s. Plats Hakefjorden i SW vind. Det funkade också finfint på kryss.
En dacronstor i hård vind, maxplattad kommer att ha några % buk, kanske 5 pga. krafterna.SWE54 skrev:
Det finns ju ett par saker man kanske kan tänka på...
En profil tappar sin framåtdrivande kraft om den blir planare än ca 5%.
Så att planka storen ger i princip enbart ett stort luftmotstånd, ställer man dessutom ner den i lä så tappar man även totalprofilen och dämed en del i höjd. Det gör att man tvingas segla lite lägre med mer fyllt försegel. Det är detta som ofta maskerar en lovgirighet.
Vagnar man ner för att slippa rodertryck så döljer man bara problemet, man tar inte bort det.
Därför lönar det sig alltid att reva.
Man kan då segla med buk i storen, twista ur topparna och hålla bommen så nära centrum det går.
Har man inget rev så är det ju en annan sak, då kan man bli tvungen att "ställa undan" storen.
Jag begär inte att bli trodd, men vid flera tillfällen då jag drabbats av hårda vindfronter med full Balladstor har jag kunnat segla på mellan vidöppen bidevind och lägre med endast storen kickad släppt i lä och planad som beskrivet utan försegel i c:a 6.5 knop. Det hela är inte svårt eller riskabelt för vem som helst att prova.
Huruvida en båt är lovgirig eller inte beror på hur konstruktör och segelmakare lyckats förena krafterna i seglen med de i båtens hydrodynamiska centrum, inte på typ av rigg. MH-rigg premierades i konstruktionsregler som RORC och IOR. Samma regler premierade små storsegel och därmed uppstod ett "mode" som sålde ("seglar bra i till sitt mätetal"). Samma med masthöjd - den styrdes också av reglerna. Eftersom man kappseglade mot varandra (enligt samma regel) var inte absoluta farten avgörande utan bara att man seglade fortare än konkurrenternaFredrikW skrev:Min erfarenhet är att mastheadriggar är mindre lovgiriga än 7/8. Men att de tappar i prestanda på undanvind, då det lilla storseglet läar genuan. Å andra sidan kan man få upp en större spinnare i och med att den hissas i topp. Å tredje sidan har ofta mastheadriggade båtar lägre mast än motsvarande 7/8, så frågan är om man verkligen får upp mer spinnaryta?
Största nackdelen eller fördelen beroende på vad man är ut efter, är avsaknaden av trimmöjligheter på en masthead.
Självklart kan en MHmast krummas men det är krångligare och kräver lite mer än justerbart akterstag (bl a trimbara undervant/backstag kanske även förstag). Att alla sedan inte gör det är en annan sak.
Orsaken att man inte hissar spinaker till masttoppen på en partialriggad båt är att kaltoppen är ostadgad i sidled och det finns risk för brott. Vid förstagsinfästningen finns också toppvant och backstag som fixerar punkten.
Om man sedan väljer en genua utan överlapp för att få den självslående på en båt med rigg som ursprungligen var tänkt för genua med stort överlapp - ja då får man väl acceptera vad man får. Dagens segelmakare kan dock göra underverk ibland.
Som jag redan skrivit i ett tidigare inlägg sätter man an inre förstag och häckstag kraftigt. Då får man en kraftig krum framåt och storseglets buk plattas ut.FredrikW skrev:Hur krummar man en masthead? Ok att det går att spänna upp förstaget, men där slutar det.
Masthead och 7/8 är aldrig lika höga. Titta på nybåtar där det finns båda alternativ. 7/8 är alltid högre.
Re: På kryss i fjorton sekundmeter
Nu börjar det likna något. Det var alltså bara i byarna det blåste 18 m/s, dvs en medelvind på 13-14 m/s. Dessutom var det smult vatten, inte vågor som motsvarade vindstyrkan. Var det uppåt Fräknefjorden, eller minns jag fel? Om det var där förklarar det saken tillfullo. Jag är ändå övertygad om att du skulle ha seglat effektivare om du hade tagit in ytterligare ett par rev förutom trimrevet.Seawolf skrev:-Dikt bidevindBrendan skrev: Menar du då en medelvind på 18 m/s eller enstaka byar på 18 m/s?
Seglade du dikt bidevind?
Kryssade du?
Jag vill minnas att den gudomliga seglatsen skedde inomskärs i platt vatten, var det så?
Nu visar det sig att storseglet trots allt inte var helt orevat. Du använde tydligen trimrev för att minska segelytan och plana ut buken.
-Kryssade, ja
-Inomskärs med någorlunda platt vatten
-Troligen 18m/s i byarna.
-Trimrevet höjde bomnocken c:a 10 cm