och tank, så luftas tanken genom muggen.
Titta hur pumpen ser ut..
Den har bara två backventiler av gummi som släpper igenom allt åt
samma håll. Så luftningsarean blir lika med korvdimensionen
Perra.
Tyvärr är det en symbolfråga som ur miljöbelastningsaspekt verkar tämligen kontraproduktivt. Nu är väl knappast Minna Boström något sanningsvittne när det gäller avfall från båtlivet, men det är i alla fall intressant att läsa vad hon skrev i följande artikel:Anders S skrev:Jag är rätt säker på att frågan har blivit en symbolfråga för miljötänkandet
Uppenbarligen en Guru på området, med det namnet.hhmcsv skrev:Som W.C. Fields er citeret for at sige...
Jag tror man önskar en säkerhetsmarginal i det fall då man överfyller tanken och luftslangen fylls av innehåll från tanken. Med de sedvanliga beslagen (ofta med ett insektsnät/flamkyddsnät) sätts en halvtums luftning igen mycket enkelt - det vetjag av erfarenhet. Numera har jag en skruvad lucka i garneringen till skrovbeslaget (och inget nät), så rensning kan ske enkelt.hhmcsv skrev:Jeg har svært ved at forstå, at luftningsslangerne behøver være så kraftige som 19 elller 25mm? Hvad er det der gør, at luften ikke skulle kunne komme ligeså hurtigt til tanken som en tømmepumpe i land skulle kunne tømme? Nogle praktiske erfaringer?
Apropå den "svenska situationen":Tommy skrev:Här är också en intressant liten skrift...
http://www.ymparisto.fi/download.asp?co ... 820&lan=sv'
Det innebär att det i fritidsbåts-Sverige skulle avföras ca 11.6 miljoner gånger via en båttoalett. Om vi sedan antar att detta fördelas jämnt under 30 dagar (semestern) innebär det ca 390 tusen toabesök per dag i fritidsbåtsflottan. Om vi återigen antar att båtarna i genomsnitt besätts av tre personer per båt, innebär det att det behövs ca 130.000 båtar, med vattentoalett för att lösa uppgiften.Ovan nämnd rapport skrev:I Finland uppskattades belastningen från fritidsbåtar
vara 51 ton kväve och 13 ton fosfor år 1991.
Motsvarande svenska siffror är 140 ton kväve/år
och 35 ton fosfor/år, även de från början av 90-talet.
Siffrorna är föråldrade och antalet fritidsbåtar har
ökat sedan dess. Som jämförelse kan nämnas att
den totala belastningen från Finland till Östersjön,
beräknas ligga kring 4 200 ton fosfor/år och 84 000
ton kväve/år enligt uppgifter från år 2004.
En vuxen person producerar ca 1,2–1,5 l toalettavfall
per dygn. Mängden näringsämnen i toalettavfallet
är då ca 12 g kväve och 3 g fosfor. Denna
mängd kväve och fosfor ger näring åt 1 kg alger.
Du har naturligtvis helt rätt i att man gör det från en mycket bättre plattform om man själv släpper ut så lite som möjligt. Vad jag menar är att om man har begränsade resurser (och det har man alltid i praktiken), så ska man alltid först ge sig på de åtgärder som ger mest effekt per insatt resurs.Anders S skrev:Vilket för oss in på en viktig delfråga: Om man vill göra just detta (gå på storsläpparna, alltså), gör man det från en bättre eller sämre plattform om man själv släpper ut?
Jag tror att miljörörelsen söker profil genom att avstå från relativisering, fel är fel oavsett grad. Jag menar nu inte att man flat och lydig till självutplåningens gräns skall ta varje påbud för gott, men det finns ju en verklig poäng i att leva som man lär. Personligen tänker jag ordna tömningsmöjlighet, och sedan vänta i stillhet på att marknadskrafterna installerar tömningsstationer, ungefär som de installerat bottentvättanläggningar. Och så löser jag fram till dess problemet diskret, utan åthävor och på ett sådant sätt att ingen märker vad jag håller på med. Vad skall en stackars människa annars göra.Tommy skrev: Lite off topic; men det förefaller tyvärr som väldigt många av den sk. "miljörörelsens" förslag är direkt kontraproduktiva [...]
Utsläppsrätter är en riktigt god ide! Det leder ju automatiskt till att de stora utsläppen angrips först, för där finns mest att hämta.
Hälsningar
Tommy