LED-lanternor

[morg]

Och om man nu mot förmodan skulle bli haffad och fälld för sina Claes Ohlson-lanternor så är nog bötesbeloppet mindre än kostnaden av "godkända lanternor".

... och jag skulle vilja se kbv kräva avmastning eller en båtsmansstol för att kolla om en lysande topplanterna är typgodkänd...

[stangen]

Jösses vilka insnöade inlägg.

Lanternor har man för att synas. Det finns väl för guds skull en anledning till att de skall vara godkända med rätt sektorer och färger...
Som vissa resonerar här låter det som att det går att lysa med vilken j***a lampa som helst och tycka att det är en lanterna som duger gott.

Sannolikt klarar snåljåparna sig från KBV. En annan grej är nitiska skadereglerare från försäkringsbolag som skall utreda sjöskadan när de blivit påseglade för att de inte synts...

Lycka till!

[mariatherese]

Jösses vilka insnöade inlägg.

Det är ingen som menar att lanternorna inte skall vara korrekta, men för att förklara skillnaden för dig; En lanterna kan vara helt korrekt och uppfylla alla de krav som ställs på den utan att man har skickat in den till SP i Borås för test och korrekt märkning. De mest uppenbara kraven är färg, lysvinkel och styrka. De kan du kontrollera själv utan större fantasi.

Jag har själv vissa kontakter med SP i mitt yrke och de har verkligen vett att ta betalt....

Fortsättning på diskussionen, är det verkligen bara SP som är auktoriserade för typgodkännande i Sverige? Borde det isåfall inte vara ett fall för konkurrensverket? Staten är väl huvudägare till SP men SP verkar ju på en marknad där det torde finnas andra aktörer som skulle kunna utföra samma tester? På samma sätt som SP tillhandahåller kalibreringstjänster så finns det också fler aktörer som har kalibreringstjänster som går att härleda till nationella standarder.
Hur testerna skall utföras är ju styrt av EU-lagstiftning och torde således vara möjligt för en annan auktoriserad aktör att utföra.

Det är ju inte otänkbart att detta är en av anledningarna till varför lanternorna kostar en slant.

[bosseh]

Man kan låta prova hos andra än SP men Sjöfartsverket förbehåller sig rätten att underkänna vissa provningsorgan. Men man kan prova i ett annat EG land och skaffa ett godkännande från deras motsvarighet till Sjöfartsverket, det duger. Tillverkar man lanternor som uppfyller kraven så ska det inte vara så förbaskat dyrt eller besvärligt att få de godkända. Jag var med när vi skulle ha CE-märkning på elprylar. I början verkade det hopplöst krångligt men efter ett tag var det enkelt och smidigt.
Problemet är nog att båttillbehörsbutikerna (det är ju de som har ansvaret gentemot kunden) skiter i om produkten är godkänd eller inte. När det gäller CE-märkning är man noga, där kan det bli dyrt att sälja ej godkända grejer.

[mariatherese]

CE-märkning är väl en annan sak egentligen? I mitt jobb utför vi ibland CE-märkning på processutrustning och då handlar det om en standard som vi själva till stor del ansvarar för uppfyllnaden av samt att vi kompletterar med en gedigen riskbedömning. Om det inte är under PED eller något annat direktiv som kräver inspektion så är det inget mer organ som är inblandat.

Båttillbehörsbutikerna skall veta vad de säljer och informera om det samma, det håller jag med om. Men jag kan tycka att jag personligen har svårt att se att det sker en olycka om bara för att någon har satt LED-lampor på sin gummibåt.

[bosseh]

CE-märkning av tex konsumentelektronik är lite tuffare där en del ingående komponenter ska ha certifikat och där inte egenkontroll räcker.

Att synas är viktigt och det kanske inte är någon risk för några allvarliga incidenter bra för att lanternorna inte är godkända. Men när det finns regler så ska de följas. Det räcker inte att kunna köra bil, man måste ha körkort. Sen kan man inte helt bortse från risken att få böta pga ej godkända. Jag skulle bli minst sagt grinig om jag köpt lanternor som jag utgått ifrån är godkända men som gör att jag får böter.

[Seawolf]

Efter att ha läst Sjöfartsverkets regler om lanternor och deras egenskaper kan jag inte se något ställe där det uttryckligen står att lanternorna SKALL vara granskade av någon viss typ av instans (som därigenom intygar att lanternan uppfyller de tekniska krav som finns). Det enda SKALL-kravet är att de uppfyller sina tekniska bestämmelser. Det står däremot att man accepterar granskningar/godkännanden gjorda av vissa instanser.

Det är så med de flesta prylgodkännanderegler som finns: en pryl anses uppfylla de bestämmelser som finns angivna när en accrediterad granskare fastställer att detta är fallet, varefter prylen accepteras. Men grundkravet är att bestämmelserna uppfylls.

Den som far omkring med lanternor som uppfyller de tekniska bestämmelserna men inte har genomgått en sådan granskning påtager sig därigenom hela bevisbördan. Skulle saken ställas på sin spets kan det bli väldigt dyrt.

Inom mitt jobb har vi några gånger tvingats att bygga viss specialutrustning som inte 3:e-part har granskat och godkänt, utan vi har själva via mätningar och ingenjörsmässiga rapporter visat att de tekniska kraven uppfylls, varefter den övergripande kontrollanten godkänt vår rapport såsom beviset för uppfyllandet.

Men som sagt, att hålla på med sånt för några lanternors skull är ingen lösning.

[bosseh]

"Lanternor på fritidsbåtar ska uppfylla de krav Sjöfartsverket eller EU-direktiv
96/98/EC ställer på deras konstruktion. Godkänd lanterna är märkt SK eller NK
plus årtalet för godkännande, t.ex. SK 79, NK 80. Certifikat skall medfölja vid
köp. På fartyg under 20 m längd som kölsträckts före 1981-07-15 får befintlig
lanterna användas, även om den saknar SK- eller NK-märkning men i övrigt
överensstämmer med den godkända typen. För att undersöka om en icke typ-
godkänd lanterna uppfyller kraven kan provning och eventuellt godkännande
ske vid Statens Provningsanstalt, tel. 033-16 50 00. För sådan provning utgår
avgift enligt taxa."

[Seawolf]

"Lanternor på fritidsbåtar ska uppfylla de krav Sjöfartsverket eller EU-direktiv
96/98/EC ställer på deras konstruktion. Godkänd lanterna är märkt SK eller NK
plus årtalet för godkännande, t.ex. SK 79, NK 80. Certifikat skall medfölja vid
köp. På fartyg under 20 m längd som kölsträckts före 1981-07-15 får befintlig
lanterna användas, även om den saknar SK- eller NK-märkning men i övrigt
överensstämmer med den godkända typen. För att undersöka om en icke typ-
godkänd lanterna uppfyller kraven kan provning och eventuellt godkännande
ske vid Statens Provningsanstalt, tel. 033-16 50 00. För sådan provning utgår
avgift enligt taxa."

Vad texten säger är just att en godkänd lanterna föreligger om de nämnda certifikaten finns. Samtidigt har de anvisat att andra instanser kan utnyttjas för denna verifiering.

De anvisar även att (bl.a.) SP kan utföra certifiering. Men grundkravet är hela tiden att de tekniska bestämmelserna uppfylles och att man kan verifiera att så är fallet. Allt tal om dessa provningsinstanser är bara en metod att uppnå detta. Precis som i de flesta andra sammanhang.

Och igen, för lanternor mm är det absolut idiotiskt att själv hänge sig åt att försöka bevisa sånt.

[bosseh]

Sjöfartsverket har delegerat rätten att godkänna lanternor till SP. Man säger också att man kan acceptera andra provningar MEN då måste det vara ett provningsorgan som Sjöfartsverket godkänner. Man kan visa upp hur många tester som helst från olika provningsorgan men lanternerna blir inte godkända förrän Sjöfartsverket säger ja.

[Seawolf]

Sjöfartsverket har delegerat rätten att godkänna lanternor till SP. Man säger också att man kan acceptera andra provningar MEN då måste det vara ett provningsorgan som Sjöfartsverket godkänner. Man kan visa upp hur många tester som helst från olika provningsorgan men lanternerna blir inte godkända förrän Sjöfartsverket säger ja.

Detta är fel.

Inom EU finns det att absolut krav att saker som godkännade av utrustning som skall uppfylla en viss bestämmelse eller standard skall kunna göras med fullgiltighet inom hela EU oavsett i vilket land godkännadeinstansen finns. Sjöfartsverket har inte beslutsrätt över detta, oavsett vad de skriver.

Jag förde motsvarande diskussion med Elsäkerhetsverker för några år sen rörande deras påståenden att det krävs en elektriker med svensk behörighet för att skruva in landström i en fritidsbåt. Det slutade med att de insåg att de hade fel och skrev det jag påstod på sin hemsida - elanläggningen skall uppfylla kraven i det europeiska fritidsbåtsdirektivet, men inga krav på behörighet finns på den som gör det.

Det hela handlar om att förstå vad en viss text egentligen sätter som krav, respektive vad den anger som ett eller flera olika sätt att uppfylla kraven på. Och som därför inte heller ställer anspråk på att vara de ENDA sätten.

[bosseh]

Detta är fel.

Det är inte omöjligt ...
Men det bara ett "ackrediterat provningsorgan" som har rätt att utföra certifieringen, i Sverige har Sjöfartverket bara godkänt SP.

Ackrediterat provningsorgan
Tredjepartskontrollen ska utföras av ett ackrediterat provningsorgan. EU har förordat ett öppet system för provning och kontroll. Det betyder att vilken organisation som helst kan, efter godkännande av en statlig myndighet i ett medlemsland, bli ackrediterad att vara kontrollorgan. EU:s system innebär ett ömsesidigt godtagande av provningar och certifieringar mellan medlemsländerna för att åstadkomma en marknad utan gränser.

[Seawolf]

Det är alltså ett ackrediterat organ inom EU som kan utfärda ett generellt certifikat som sen inte behöver ifrågasättas av någon ansvarig myndighet inom EU.
Det är den ena delen av saken.

Den andra delen av saken är att grundkravet är att prylen skall uppfylla de tekniska kraven.

Man kan på eget bevåg utreda och leda till bevis att den gör det, men då får man finna sig i att ens utredning med bevis för detta ständigt kan bli ifrågasatt, vilket som sagt gör det orealistiskt men inte omöjligt. Man skulle exempelvis behöva uppvisa bevis för att ljusstyrkemätningar mm. har spårbara kalibrerdata osv.

Men våra myndigheter vill ju inte av förståeliga skäl redovisa sakläget på det viset, det skulle kunna leda till missförstånd.
Å andra sidan leder ju deras förenklade skrivelser uppenbarligen till missförstånd åt andra hållet också, och inte sällan så till den grad att de själva inte orkar hålla reda på vad som i grunden faktiskt gäller. (Så var det ju med elektrikerbehörigheten.)

Man skall bara dra slutsatser av vad som faktiskt gäller genom att läsa lagar och förordningars bokstavliga text och inte förlita sig på myndigheternas visserligen lättlästa men ofta förenklade och ibland förvanskade texter.

Det fanns några debatter om detta med väjningsregler och ev. väjningsplikt för nöjesbåtar gentemot yrkesbåtar, där det naturligtvis visar sig att sådana regler inte finns laglig grund för, utan är just diverse skrivelser med rekommendationer om lämpligt beteende osv. som influerat skribenten, även då denne representerar myndigheten.

[bosseh]

Jag vet inte om det är så mycket att diskutera. i Sverige är det bara Sjöfartsverket som bestämmer vem som får ceritifiera. Utan den certifieringen är lanternorna inte godkända.
Hur mycket mätningar och beräkningar jag än kan prestera så kommer min lanterna inte bli godkänd förr än den provats av SP. Det kan vara så att det är billigare att anlita en "notified body" i Italien förutsatt att de är ackrediterade av italienska motsvarigheten till Sjöfartsverket. Men provningen är inte enklare.
Inte för att jag tänker börja tillverka godkända lanternor
Jag lutar åt att sätta röd över grön (ej godkända) i masttoppen och använda de vanliga gångljusen. Det är billigare än en godkänd trefärgslanterna och dessutom syns man på långt håll.

[SWE54]

Bara som lite kuriosa om just lanternor..
Hur många nätter är ni ute och åker rent allmänt?
Jag hade nog inte en enda timme med lanternor förra säsongen.