Ökad kölvikt / påfrestning i infästningen?

[Spider]

Mamba 29.an som vi har är en av de som har lite lätt kölvikt och jag funderar nu på en bulb för ökad stabilitet. Hydrodynamiken (heter det så) har jag fått hjälp med och den bör väga ca 200kg (kölen väger 1300kg idag). Nu har jag fått frågan från bekanta i klubben om jag tror att kölinfästningen ska hålla , eller om det kan bli problem. Någon som har kunskap kring detta och kan komma med tankar?

[oceansailor]

Du bör nog även ta Dig en funderare på rigg, rigginfästning samt mastprofil.

Att hänga på 200 kg längt ner lär ju göra båten betydligt styvare.

[Spider]

Riggen och dess infästning är jag inte orolig för, båten finns ju redan med tyngre köl, men om dom har annan kölinfästning har jag inte lyckats ta reda på.

[SWE54]

Du kommer att öka slutstyvheten men inte begynnelsestyvheten. Alltså båten kommer att lägga sig dom första 10-15 ändå. Du kommer också att behöva segla igenom ytterligare 200 liter vatten om du ökar vikten, vilket påverkar prestanda en del. Om nu båten väger ca 3000 kg och du har en köl på ca 1300 kg så är väl det ganska ok ändå eller..? Det är ju ändå över 40%.
Bara några tankar...
Har man en järnköl kan man med fördel göra en ny blyköl med samma vikt och bara omfördela den lite, man kan då få högre rätande moment och mindre våt yta samtidigt utan att väga ner båten ytterligare. Men det är en rätt kostsam historia.....

[Anders S]

Jag ansluter mig i princip till Swe54:s enkla analys. Vinsten (ökad stabilitet) i begynnelseläget bör bli blir helt marginell, och här har även Oceansailor en poäng - när belastningen blir som störst, dvs vid krängning runt (gissningsvis) 60-90 grader (det händer INTE ofta) så ökar belastningen på riggen avsevärt. Är det sedan så att Mamba29 har flera varianter på kölvikt kan det mycket väl vara så att varvet dessutom har förstärkt såväl kölpartiet på båten som rigginfästningarna då de ökat kölvikten.

Å andra sidan kan det ligga något i att varvet gjorde Mamban till en totalt litet bättre båt med litet mer i kölen. Är det gjort seriemässigt på varvet lär det ju finnas någon anledning, för billigare blev det ju inte... Att förbättra och modifiera sin båt är mycket roligt, men i det här fallet kan man ju göra litet efterforskningar innan man går loss. Bara att jämföra dimensioner på riggen och inspektera kölfickan och spantningen i denna kan ju vara en bra ide.

[Excel 319]

Om inte jag missminner mig helt, så var 29:an ritad för blyköl men man sparade in på kostnaden i produktionen och använde järnköl.
edit. Hittade detta på kommentarer i båtfakta på detta eminenta forum: "Man sålde i mitten på 80-talet en extra tyngd att sätta på kölen för att uppväga vekheten. Jag anser att man uppnår mer med att bygga om rodret."

[Spider]

Det är båten med ombyggt roder jag äger. Kommentaren är från tidigare ägaren. 1983 ökades kölvikten med 145kg. Hur påverkar några hundra kg på railen riggen och röstjärnen jämfört med samma vikt i kölen?

[Anders S]

Normalt får man mer utbyte av kilo på relingen än kilo i kölen (för den vikten har hävarm=båtens halva bredd), vid alla normala krängningsvinklar (0-30 grader).

Därefter (större krängningsvinkel) spelar kölvikten allt större roll, för då får den mer hävarm (hävarm = ungefär båtens djupgående, approximativt). Alltså, i mellanvind ger gastar på relingen mer (mycket mer!) än kölvikt. Sedan brukar man ju hålla nere krängningen med revning när det börjar hetta till, och även då ger relingsvikt mer än kölvikt, så länge krängningen är rimlig. Men i sjögång tillkommer att båten kan rullas och kränga av sjögången så en viss vikt i kölen behövs alltid. När det blåser storm är det bara kapten Blod som kommenderar ut besättningen på railen...

Frågan kan kokas ner till vid vilken vinkel riggen belastas mest, och det är när båten har sitt största rätande moment, ofta runt 60 grader för "vanliga båtar". Om man i den vinkeln ökar kölvikten med 10 % och ökar rätande momentet med ungefär lika mycket ökar man den statiska riggbelastningen med något i den stilen också. Hur mycket och på vilket sätt man ökar dynamiska belastningar är mer osäkert, de är inte lika förutsägbara.

[Seawolf]

Denna bild visar ungefär hur styvheten funkar, och som Anders S beskriver. (Jag har visat den på lite olika forum under åren)

Bilden antyder även att kölvikten bara är en del av sanningen, mycket styrs av kölens viktfördelning också. En bulbköl är mycket bättre än en IOR-fenköl.

Skall man lägga pengar på att få sin båt styvare bör man överväga hur man skulle kunna skaffa en lättare rigg, det är egentligen bättre....dels minskar totalvikten i stället för att öka, dels betyder oftast 25 kilo i riggen sisådär lika mycket som 150 kilo i en bulb nertill på kölen.....räknat på båtar på runt 10 meter.

[Spider]

Har funderat på lättare rigg, på min förra båt byttes det från aluminium till kolfiber men kostnaden är väldigt stor för en kolfiberrigg. Ca 15liter bly eller vad det nu blir har en helt annan kostnadsbild. Kanske blir det ingen skillnad alls på båten, men ursprungsfrågan, (kölens infästning) verkar inte vara något problem har jag nu fått höra från annat håll.