Offeranoder på järnkölen?

[Guitar Nilsson]

Har ni det? Längst fram på min har det tills idag suttit en stor fyrkantig zink-kluns som nästa blivit uppfrätt. Tänkte byta till en ny likadan som jag har idag, men sen funderade jag lite. Jag har ingen riktigt bra bild, men bara nån dm framför anoden kommer åskledarkabeln ut genom skrovet och är fastdragen i järnkölen. De sista åren har jag struntat i att ansluta åskledaren till masten uppe på däck, tar en rejäl blixt den vägen går det väl hål på skrovet så i morrn ska jag ta väck kabeln och plasta igen det lilla hålet. Jag har fyra långa släplinor att sätta i vanten., det tror jag ger ett bättre skydd...
Sen funderade jag på anoden igen. Den mesta rosten har blivit runt just anoden som suttit fast med RF bultar, och kopparkabeln. Tar jag bort bultarna och kabeln måste jag ha anoden då, de galvaniska strömmarna måste ju minska rejält utan varken koppar och rf.? Kölen är ju inte hopkopplad med nåt annat. Dessutom satt ju anoden på ett väldigt känsligt ställe för vattenströmmen. Gör jag bort mig utan anod? På propellern har jag två.

[peterh]

Alltså,
en åskledarkabel i koppar "brinner inte av" som du är rädd för. Det låter snarare
som en god åskledare som alltid är beredd ( i motsats till dina 4 släplinor som
bara monteras när du tror att åskan kommer).

Men varför i hela friden skrivar du inte kabeln i en kölbult inne i båten ? Jag
antar givetvis att du har åtkomliga kölbultar som är skruvade i kölen, har jag fel
här så förstår jag din konstruktion.

Kopparn i åskledaren kommer antagligen enbart att orsaka lokal korrosion
run sagda kölbult, det kan du skydda med tectyl, under förutsättning att du inte
har någon annan direkt förbindelse mellan masten / åskledaren och havet.

Anoden på kölen kan du kasta, den tillför inget annat än extra havstulpaner.

[Eilean]

...Kopparn i åskledaren kommer antagligen enbart att orsaka lokal korrosion
run sagda kölbult, det kan du skydda med tectyl, under förutsättning att du inte
har någon annan direkt förbindelse mellan masten / åskledaren och havet...

Jag tycker "lokal korrossion" runt en kölbult låter illa så det räcker.
För att slippa chansa kan man ju på ett enkelt sätt tillverka ett gnistgap, en plastlåda med två bultar från vardera sidan som "nästan" möts i mitten, ett gap på en mm räcker för att bryta kretsen men hindrar inte en blixt.

[peterh]

Utmärkt ide med gnistgap, håller med föregående talare !

[Guitar Nilsson]

Ni ser det inte som en nackdel att leda in blixten in i båten då? Verkar vansinnigt enligt flera gamla rävar som stått och tittat på det hela. Jag skulle ganska enkelt kunna sätta fast kabeln på kölens ovansida inne i båten, och även fixa till ett gnistgap på en liten träplatta, men då får jag ju ändå kabeln genom taket och in i båten, den går ner via toans bakvägg!?

[Eilean]

Ni ser det inte som en nackdel att leda in blixten in i båten då? Verkar vansinnigt enligt flera gamla rävar som stått och tittat på det hela. Jag skulle ganska enkelt kunna sätta fast kabeln på kölens ovansida inne i båten, och även fixa till ett gnistgap på en liten träplatta, men då får jag ju ändå kabeln genom taket och in i båten, den går ner via toans bakvägg!?

Jag skulle nog satsa på alla medel - en blixt leder man inte hit eller dit sådär utan vidare. Min köl är ju inplastad så där finns inget att leda till, så jag måste förlita mig på släpvajrar vid behov.
Men hade jag utanpåliggande köl skulle jag definitivt satsa på en förbindelse mellan mastfot och kölbult via ett gnistgap. Och dessutom slänga ut vajrarna precis som förr. Allt utifrån teorin att leda av blixten så många vägar som möjligt för att minimera risken att den tar genvägen genom skrovet ut i vattnet någonstans.
Att hålla blixten "utanför" båten är nog omöjligt i vilket fall som helst, man får nog räkna med enorma magnetfält och statisk elektricitet som slår ut all elektronik och ställer till skador. Vid en direktträff handlar det nog mer om att hoppas på att överleva/hålla sig flytande, inget annat.

Här finns info om man både vill ha en båt med förstklassigt blixtlås på sin båt, skrivet av seriösa grabbar och tjejer med blixtrande intellekt:

http://www.hvi.uu.se/Lightning/blixtsky ... skydd.html

[Guitar Nilsson]

Jag ska nog satsa på att återmontera kabeln plus gnistgap på insidan. Märkligt att förra ägaren drog kabeln som han gjorde. På sidan från Uppsala universitet (?) nämns ju att tex en logg kan bränna hål på skrovet. Samma måste kunna ske med en sån genomföring som jag haft tills nu. Han var gammal sailor och borde haft nån tanke med det hela.
Nu är det två dygn kvar till sjösättningen...

[Guitar Nilsson]

Men det här med att ha eller inte ha anod på järnkölen då? I går kom två gubbs från kommunen, de jobbar med mindre bogserare och har segelbåtar själva, de tyckte jag borde byta anoden till en fräsch och dessutom sätta dit minst två till bakåt. Jag vet inte att jag sett nån anod alls på alla järnkölar jag sett stå på land.

[Eilean]

Men det här med att ha eller inte ha anod på järnkölen då? I går kom två gubbs från kommunen, de jobbar med mindre bogserare och har segelbåtar själva, de tyckte jag borde byta anoden till en fräsch och dessutom sätta dit minst två till bakåt. Jag vet inte att jag sett nån anod alls på alla järnkölar jag sett stå på land.

Jag vet inte...
Men samtidigt vet jag att stålbåtar brukar ha fastsvetsade anoder utspridda över skrovet precis som dina gubbar säger. Någon nytta bör de väl göra eftersom man anstränger sig. Då borde väl samma sak gälla en järnköl....?

[barry]

Även jag hittade med mild förvåning ett par anoder på järndelen av kölen (nedre delen är i bly) när vi fick skutan lyft för första gången i höstas. Dom är i "nyskick" men inte monterade på den här sidan 2000-talet. Får sitta kvar i år, men har svårt att ta till mig behovet av dom så till nästa säsong när jag ändå planerar att arbeta lite med kölprofilen så hade jag nog tänkt att plocka bort dom.

[Anders S]

Man skulle möjlighetvis kunna se nytta av anoder om man inte målar kölen ordentligt.

En välmålad köl vet inte att den bor i vattnet, så där gör anoderna ingen nytta. På fartyg räknar man med att skrovet skavs och metallen är exponerad - där är det en annan sak. Dessutom är korrosion ett mycket allvarligare problem på en stålbåt än på en barlastköl.

[Guitar Nilsson]

Ska man slipa hela undervattenskroppen för att segla bra är ju en anod placerad där min satt, nästan vid näbben på båten och nästan vid vattenlinjen rena katastrofen.
I dag har jag klängt 18 varv runt båten och målat även de övre snobbränderna, så åsksladden hannt jag inte med. Har ett och ett halvt dygn kvar tills det ska lyftas.

[ole]

"Dom är i "nyskick"..............

Jag tycker det ser ut som dom är målade dom anoderna - och det ska dom nog inte vara för att ha någon effekt.

Men om du inte har något rostproblem spelar det ju ingen roll.

[WhitePearl]

Vi har haft offeranod på våra två senaste båtar, med järnköl.
Vi upplever en märkbar minskning av korrosionen på kölen efter vi monterat dem.

http://fhm.mine.nu/WhitePearl/?p=191&lang=se-sv

Flera delar samma erfarenhet som jag, http://bavariaklubben.se/forum_view.asp?id=10761

Fredrik

[Elvin A]

Vi använder oss också av offeranoder på vår järnköl, två stycken 90 mm genomgående roderanoder (platta). Vår järnköl har viss benägenhet att rosta trots noggrann utförd behandling flertal gånger. När vår Moody 425 lyftes upp i slutet av säsongen hade rostangreppen på kölen minskat till nästan ingenting, vi hade inte gjort något annat nytt än åter igen behandlat vår järnköl som vi brukar varje år, ett evinnerligt tråkigt arbete, men nödvändigt. En del av offeranoden var "offrad", så nog för det hjälpt och vi tänker fortsätta använda oss av dessa offeranoder. Men detta är inget nytt, vi har hört från andra båtägare både i vår hamn och i andra hamnar som gjort detsamma och de är nöjda liksom vi är!

http://www.sy-elvina.com

Marie