Strandskydd

[Brendan]

Då seglade vi också omkring i Göteborgs skärgård i några dagar (Juli) och jag tycker det fanns gott om naturhamnar att lägga till i, gott om fina klippor. Skärgården är dock mindre än Stockholms d.o., så det finns inte samma vidstäckta områden av ödslighet som i Stockholm.

Så värst många naturhamnar lär du väl inte ha hittat i Göteborgs skärgård? Vardå? Några finns det men de flesta finner man norr om Göteborg. Just i juli kan det dock vara smart att hålla till just i Göteborgs norra och framför allt södra skärgård, eftersom de flesta då trängs i mellersta och norra Bohuslän.

[Brendan]

Brendan säger att debatten bara gäller det "rörliga friluftslivet" kontra fastboende. Här kan man invända att många människor vill ha en sommarstuga istället för rörlig farkost. De trivs helt enkelt bäst med sin egen täppa. Räknas en sommarstuga som fastboende? Och därför har de inget existensberättigande?

När jag skrev fastboende menade jag med rätt eller orätt även sommarstugeboende.

Vem har skrivit att sommarstugor inte skulle ha existensberättigande? Naturligtvis har de det. I allra högsta grad!

Men! Eftersom strandnära lägen inte räcker till för att tillgodose mer än en liten, liten ynka dela av sommarstugeintressenters behov utan bara ett litet fåtal välbärgades med goda politiska kontakter, bör strandnära lägen helt reserveras för det rörliga friluftslivet. Sommarstugorna ljuvlighet kan mycket väl avnjutas i hög grad, även om de är förvisade ett par hundra meter från stranden.

Och sommarstugeägarna är naturligtvis hjärtligt välkomna att besöka stränderna och beblanda sig med båtfolk och annat rörligt folk.

Är det någon som hört göken ännu?

[Grisslan]

Jo då. Göken gal åtminstone i östra Småland där jag just nu är i full färd att avsluta spantbyte och bygge av ny förlucka mm.

Men tillbaka till huvudfrågan. Skärgården är ju inte en naturtyp som vilken som helst, och den är mycket begränsad i sin omfattning. Att folk vill ha sommarstugor och bostadsområden längs stränderna är ju inte ett giltigt skäl att sakta men säkert föröda den. Skärgårdarna har större värden än så. Dessutom upphör skärgården att vara just den trevliga rekreationsplats man gillar, när den blivit översållad av "privat"-skyltar och välklippta gräsmattor á la golfgreener. Och ärligt talat, Tommy, så tror jag att den gyllene medelvägen redan är nådd. Det finns hus i skärgårdarna för dem som har råd, och stillhet och naturupplevelser för alla. Och helt säkert är det så, att skall en få bygga så vill än fler göra det, och så lär det hålla på.

Tycker jag.

[Anders S]

Nej, nej, absolut inte bara båtperspektiv. Jag ser till friluftslivet i stort hur man än tar sig till stranden

Jag undrar om du tänkt färdigt här? Låt oss anta att vi verkligen kan få genomfört ett (än striktare)t förbud för markägaren att själv disponera den 100 meter breda strandremsan (för att inte tala om tanken om trehundra meter, en avsevärd sträcka) skulle det ju också innebära ett synnerligt övergrepp mot de som äger fastigheten. Det finns ju en anledning till att det finns dispenser, därför att lagens bokstav ibland står i ett orimligt förhållande till ägarens möjligheter att utnyttja sin mark. Många strandfastigheter belastas dessutom av servitut (vad gör man med dem?) - de rättigheter man kringskär kan drabba just de fastigheter som du anser är rimligt placerade.

Sedan, om tidsandan är sådan att det privata ägandet får en (något) bättre ställning gentemot den kollektiva förfoganderätten får man kanske finna sig i någon mån? Frågan om strandängen i Tyresö kan vara en viktig naturfråga (jag är inte insatt), men det är inte sagt att att kollektivets nyttjande är att föredra före privat nyttjande av samma natur. Slitaget torde bli mindre, åtminstone. Är man (på riktigt) rädd om naturen kan man inte släppa till människan - i Tomas E:s länk påtalar reportern hur kråkorna äter andägg, uppenbarligen utan insikt i att andhonan utan vidare klarat äggen bara hon inte skrämts undan från redet av människan, dvs reportern och guiden. Välment, utan tvivel, men överraskande okunnigt.

För att bibehålla ett segelbåtsperspektiv på frågan genom ett exempel; vägbankar och lågbroar nämns. Låt oss ponera att lågbron hindrar seglare, men inte mindre (lägre) båtar, ger stora grupper stadsbor (utan båt) möjlighet att nå ut till de orörda strandområdena, och ger möjlighet till landtransporter till fastigheter som (genom ett framtida, framlobbat strikt strandskydd) inte längre kan nås via båt. Genom att tiodubbla (eller mer) kostnaden för bron skulle man tillfredsställa en liten grupp ägare av lyxbåtar med mast, ingen sannolikt boende i kommunen. Hur bör då en en ansvarsfull kommunledning besluta: ingen bro, högbro eller lågbro.

Jag tror att det kan vara ett misstag att som seglare (eller ens kajakpaddlare) se sig själv som en mer organisk del av naturen än andra människor. Skulle en strikt syn på nyttjande av naturen slå igenom är det dessutom sannolikt att alla nyttjare dras över samma kam. Vill man göra det mer tillåtet (det är i princip tillåtet) att nyttja annans mark för rekreationsändamål kan det vara klokt att fundera på vem som i det läget skall ha bättre rätt, om nu någon skall ha det!

Det går väl också att tänka på att i fiskelägena och täta skärgårdsbebyggelserna har sedvanerätt och samarbetsvilja skapat väl fungerande konventioner och praktiskt samarbete. Det är alltså de nytillkomna sommargästerna som skapat dagens frågeställning, dvs "vem roffar åt sig det göttaste".

[Tomas E]

Nej, nej, absolut inte bara båtperspektiv. Jag ser till friluftslivet i stort hur man än tar sig till stranden

Jag undrar om du tänkt färdigt här? Låt oss anta att vi verkligen kan få genomfört ett (än striktare)t förbud för markägaren att själv disponera den 100 meter breda strandremsan (för att inte tala om tanken om trehundra meter, en avsevärd sträcka) skulle det ju också innebära ett synnerligt övergrepp mot de som äger fastigheten. Det finns ju en anledning till att det finns dispenser, därför att lagens bokstav ibland står i ett orimligt förhållande till ägarens möjligheter att utnyttja sin mark. Många strandfastigheter belastas dessutom av servitut (vad gör man med dem?) - de rättigheter man kringskär kan drabba just de fastigheter som du anser är rimligt placerade.

Sedan, om tidsandan är sådan att det privata ägandet får en (något) bättre ställning gentemot den kollektiva förfoganderätten får man kanske finna sig i någon mån? Frågan om strandängen i Tyresö kan vara en viktig naturfråga (jag är inte insatt), men det är inte sagt att att kollektivets nyttjande är att föredra före privat nyttjande av samma natur. Slitaget torde bli mindre, åtminstone. Är man (på riktigt) rädd om naturen kan man inte släppa till människan - i Tomas E:s länk påtalar reportern hur kråkorna äter andägg, uppenbarligen utan insikt i att andhonan utan vidare klarat äggen bara hon inte skrämts undan från redet av människan, dvs reportern och guiden. Välment, utan tvivel, men överraskande okunnigt.

För att bibehålla ett segelbåtsperspektiv på frågan genom ett exempel; vägbankar och lågbroar nämns. Låt oss ponera att lågbron hindrar seglare, men inte mindre (lägre) båtar, ger stora grupper stadsbor (utan båt) möjlighet att nå ut till de orörda strandområdena, och ger möjlighet till landtransporter till fastigheter som (genom ett framtida, framlobbat strikt strandskydd) inte längre kan nås via båt. Genom att tiodubbla (eller mer) kostnaden för bron skulle man tillfredsställa en liten grupp ägare av lyxbåtar med mast, ingen sannolikt boende i kommunen. Hur bör då en en ansvarsfull kommunledning besluta: ingen bro, högbro eller lågbro.

Jag tror att det kan vara ett misstag att som seglare (eller ens kajakpaddlare) se sig själv som en mer organisk del av naturen än andra människor. Skulle en strikt syn på nyttjande av naturen slå igenom är det dessutom sannolikt att alla nyttjare dras över samma kam. Vill man göra det mer tillåtet (det är i princip tillåtet) att nyttja annans mark för rekreationsändamål kan det vara klokt att fundera på vem som i det läget skall ha bättre rätt, om nu någon skall ha det!

Det går väl också att tänka på att i fiskelägena och täta skärgårdsbebyggelserna har sedvanerätt och samarbetsvilja skapat väl fungerande konventioner och praktiskt samarbete. Det är alltså de nytillkomna sommargästerna som skapat dagens frågeställning, dvs "vem roffar åt sig det göttaste".

Anders S,

Du är en mästare i att komma med invändningar mot andras åsikter och att föra låååånga å-ena-sidan-å-andra-sidan-resonemang, men är du kapabel till att ha egna åsikter?

[Tommy]

Hellre resonerande å-ena-sidan-å-andra-sidan än enkelspårig blindhet. Helt enkelt för att världen inte är svart eller vit.

Hälsningar
Tommy

[Tomas E]

Hellre resonerande å-ena-sidan-å-andra-sidan än enkelspårig blindhet. Helt enkelt för att världen inte är svart eller vit.

Hälsningar
Tommy

Visst är det viktigt att resonera och göra avvägningar. Men för att kunna åstadkomma något konkret måste man veta vad man vill.

P.S. Kul att din time-out redan är över. Jag hade gissat på max något dygn.

[Anders S]

Anders S,

Du är en mästare i att komma med invändningar mot andras åsikter och att föra låååånga å-ena-sidan-å-andra-sidan-resonemang, men är du kapabel till att ha egna åsikter?

Jaha? Och syftet med dina och Brendans inlägg är att världen omgående skall lägga sig platt för er visdom? Litet motstånd skall ni ha, innan ni träffar på de som vill er sak illa, på riktigt.

En åsikt kan du få: Att man själv skall skriva mer än det man citerar, men det är väl inte återbruk tillräckligt för en riktig miljövän, kan jag tänka?

[Seawolf]

När t.o.m President Bush medverkar i att försöka frigöra stränderna (om än bara på vissa ställen) för att detta ligger i det allmännas intresse, så borde t.o.m den mest rabiate tillskyndaren av äganderättens helgd behöva lyfta blicken lite högre.
http://query.nytimes.com/gst/fullpage.h ... A9609C8B63

Ett annat exempel är att såvitt jag vet så är strandlinjen i delar av (eller hela) Grekland övärld fri för allmänheten, åtminstone upp till höghögvattenståndslinjen. Man kan alltså ankra och lägga iland gummibåten mestadels överallt. Och grekerna är ett av de äldre sjöfararna i världen, så deras erfarenheter borde man värdesätta särskilt.

Så det framstår som sällsynt kortsynt bypolitik att offra den etablerade strandrättighet vi har haft länge i Sverige.

[Tomas E]

Anders S,

Du är en mästare i att komma med invändningar mot andras åsikter och att föra låååånga å-ena-sidan-å-andra-sidan-resonemang, men är du kapabel till att ha egna åsikter?

Jaha? Och syftet med dina och Brendans inlägg är att världen omgående skall lägga sig platt för er visdom? Litet motstånd skall ni ha, innan ni träffar på de som vill er sak illa, på riktigt.

En åsikt kan du få: Att man själv skall skriva mer än det man citerar, men det är väl inte återbruk tillräckligt för en riktig miljövän, kan jag tänka?

Brendan får tala för sig själv.

Jag reagerar på två saker i dina inlägg:
- Avsaknaden av en linje - vet du själv vad du tycker? Heltäckande ordkaskader är inte lätta att bemöta.
- Din ohederliga debatteknik, vars främsta kännetecken är att ifrågasätta andras syften och avsiktligt misstolka deras inlägg.

[Anders S]

Det var tråkigt att höra, Tomas, att du tycker jag har en ohederlig debattteknik.

Jag vet för det mesta vad jag tycker. I sak har jag inga invändningar mot allemansrätt och lagstadgat strandskydd. Missbruk, glidningar och slirningar på regler tycker jag aldrig om. Vi (Sverige) har en stark plattform vad gäller naturskydd - den skall inte ges bort utan mycket god anledning.

Men... (du får faktiskt ta det, Tomas) det finns alltid en gräns, ingenting är bara rätt eller fel, någon kommer i kläm, ingenting ÄR svart eller vitt.

[Brendan]

Det var tråkigt att höra, Tomas, att du tycker jag har en ohederlig debattteknik.

Jag vet för det mesta vad jag tycker. I sak har jag inga invändningar mot allemansrätt och lagstadgat strandskydd. Missbruk, glidningar och slirningar på regler tycker jag aldrig om. Vi (Sverige) har en stark plattform vad gäller naturskydd - den skall inte ges bort utan mycket god anledning.

Men... (du får faktiskt ta det, Tomas) det finns alltid en gräns, ingenting är bara rätt eller fel, någon kommer i kläm, ingenting ÄR svart eller vitt.

Så sant. Det finns alltid en gräns. Och den gränsen är nådd!

[Brendan]

Anders S,

Du är en mästare i att komma med invändningar mot andras åsikter och att föra låååånga å-ena-sidan-å-andra-sidan-resonemang, men är du kapabel till att ha egna åsikter?

Jaha? Och syftet med dina och Brendans inlägg är att världen omgående skall lägga sig platt för er visdom? Litet motstånd skall ni ha, innan ni träffar på de som vill er sak illa, på riktigt.

En åsikt kan du få: Att man själv skall skriva mer än det man citerar, men det är väl inte återbruk tillräckligt för en riktig miljövän, kan jag tänka?

Brendan får tala för sig själv.

Jag reagerar på två saker i dina inlägg:
- Avsaknaden av en linje - vet du själv vad du tycker? Heltäckande ordkaskader är inte lätta att bemöta.
- Din ohederliga debatteknik, vars främsta kännetecken är att ifrågasätta andras syften och avsiktligt misstolka deras inlägg.

Jag kan bara hålla med. Anders S deltar med liv och lust i nästan alla trådar (leder inläggsstatistiken överlägset med över 4000) vare sig han har någon sakkunskap eller ej. Och det blir väldigt många ord (jag skriver också långt ibland men håller mig till det jag brinner för). Man får en känsla av att det för Anders S mest är debatt för debattens egen skull, inte för att sakfrågan intresserar.

[Tommy]

Det var ett onödigt inlägg, Brendan, det om något får väl ändå klassas som personangrepp? Vad är det egentligen du vill uppnå med det inlägget? När orden tryter kommer knytnävarna fram, kanske är det vad vi just fick bevittna i forum-form.

Det finns en skara av 10-20 topp-postare som gärna är med i de flesta trådar här på Sailguide. Riktigt kul att denna kärna finns och debatterar än det ena än det andra, även om många just nu är uppriktigt trötta på ordet "Bohuslän".

Vad gäller Anders S så förundras jag ofta över hans stora sakkunskap inom de flesta områden. Då det gäller teknik och detaljer finns det ganska ofta ett rätt sätt. Det brukar Anders ha ovanligt bra koll på. Däremot, denna typ av "politiska" trådar finns inget Svart/Vitt rätt eller fel, utan frågan har många olika infallsvinklar och måste för en saklig debatts skull få genomlysas ur alla olika aspekter. Det hoppas jag innerligt du håller med om, Brendan?

Hälsningar
Tommy

[Brendan]

Det var ett onödigt inlägg, Brendan, det om något får väl ändå klassas som personangrepp? Vad är det egentligen du vill uppnå med det inlägget? När orden tryter kommer knytnävarna fram, kanske är det vad vi just fick bevittna i forum-form.

Det finns en skara av 10-20 topp-postare som gärna är med i de flesta trådar här på Sailguide. Riktigt kul att denna kärna finns och debatterar än det ena än det andra, även om många just nu är uppriktigt trötta på ordet "Bohuslän".

Vad gäller Anders S så förundras jag ofta över hans stora sakkunskap inom de flesta områden. Då det gäller teknik och detaljer finns det ganska ofta ett rätt sätt. Det brukar Anders ha ovanligt bra koll på. Däremot, denna typ av "politiska" trådar finns inget Svart/Vitt rätt eller fel, utan frågan har många olika infallsvinklar och måste för en saklig debatts skull få genomlysas ur alla olika aspekter. Det hoppas jag innerligt du håller med om, Brendan? :o

Hälsningar
Tommy

Om det är någon som har fått stå ut med personangrepp, så är det väl jag? Inte minst du, Tommy, har stått för de värsta angreppen. Mina sanningens ord till Anders S är ju en stilla susning mot vad jag själv fått ta emot.