Inför ev båtbyte känner jag en stor tvekan till båtar med sandwich-skrov.
Rätta mig om jag har fel:
1/Sandwich-laminatet går till strax under vattenlinjen, där enkellaminat sedan alltid tar vid.
2/Kärnan är av antingen divinycell av olika slag eller balsa.
3/Lika tjocklek på glasfiberlaminat yttre som inre om kärnan.
4/Laminatet är alltid handupplagt dvs ej sprutat.
Däcket är ju visst nästan alltid i sw , och det händer ju att det delaminerar på en del båtar. Visst det går att åtgärda , men ett skrov….
Som en kursledare i kryssarklubben uttryckte sig:
\"Segla omkring med 2 tunna och lösa kex-skrov plus lite jord längst ner är inget vidare\" , med anspelaning på röten balsa sw.
Går det att försäkra sig om skicket på skrovet genom besiktning , fuktmätning,knackningar osv ?
Däckslaminatet kan man ju själv ganska lätt känna och kontrollera när man går på det om det sviktar,knakar osv.
Vad tänker ni som har sw-skrov ?
Köpa beg båt med sandwich-skrov
-
SteX
Hej
Min erfarenhet är en båt som jag var spekulant på för några år sedan, en Diva 39 i Värmland. Den har sandwich skrov. Jag tog dit en besiktningsman som knackade och mätte fukt. Han avrådde betämt från köp då båten hade fukt i skrov och på däck. Just detta exemplar skulle ha behövt torka ur under minst 2 år på land. Jag hörde sen från besiktningsmannen att ytterligare en spekulant hade varit där med en annan besiktningsman och även han dömde ut detta exemplar. Tydligt att säljaren försökte sälja en utdömd båt, så det finns all anledning att vara uppmärksam på båtar med sandwichlaminar.
Sen finns det X-79 som nästan alla har fukt i sina skrov. Har läst att många X-79 ägare borrar \"torkhål\" från insidan och låter skrovet torka några månader, sen plastas det igen till våren. Jobbigt tycker jag.
Det slutade med att jag köpe en båt i enkellaminat istället. Mycket tryggare.
Jag vill inte avråda från att köpa en båt medi sandwich skrov men man måste vara helt klar på att riskerna ökar med åren. Fördelarna är att man får en lättare och väldigt stark konstruktion så länge den inte delaminerar. Om distansmaterialet typ divinycell blir fuktigt så frostsprängs det under vintern. På dessa ställen blir skrovet helt enkelt försvagat.
Vad jag kan förstå så är tydligen balsa ett bättre material konstigt nog. Jag har följt diskusionerna på marinans kotterplank och det verkar vara så att balsa fungerar bättre. Nu kanske balsa enbart används till däck och inte på skrov, du får söka vidare....
Mitt råd är att ta dit en besiktningsman som kollar båten om den är bra och Du gillar den så köp. Se dock till att med jämna mellanrum mäta fukt. Det finns bra fuktmätare att köpa som mäter utan att göra hål.
Hoppas Du blev lite klokare.
Min erfarenhet är en båt som jag var spekulant på för några år sedan, en Diva 39 i Värmland. Den har sandwich skrov. Jag tog dit en besiktningsman som knackade och mätte fukt. Han avrådde betämt från köp då båten hade fukt i skrov och på däck. Just detta exemplar skulle ha behövt torka ur under minst 2 år på land. Jag hörde sen från besiktningsmannen att ytterligare en spekulant hade varit där med en annan besiktningsman och även han dömde ut detta exemplar. Tydligt att säljaren försökte sälja en utdömd båt, så det finns all anledning att vara uppmärksam på båtar med sandwichlaminar.
Sen finns det X-79 som nästan alla har fukt i sina skrov. Har läst att många X-79 ägare borrar \"torkhål\" från insidan och låter skrovet torka några månader, sen plastas det igen till våren. Jobbigt tycker jag.
Det slutade med att jag köpe en båt i enkellaminat istället. Mycket tryggare.
Jag vill inte avråda från att köpa en båt medi sandwich skrov men man måste vara helt klar på att riskerna ökar med åren. Fördelarna är att man får en lättare och väldigt stark konstruktion så länge den inte delaminerar. Om distansmaterialet typ divinycell blir fuktigt så frostsprängs det under vintern. På dessa ställen blir skrovet helt enkelt försvagat.
Vad jag kan förstå så är tydligen balsa ett bättre material konstigt nog. Jag har följt diskusionerna på marinans kotterplank och det verkar vara så att balsa fungerar bättre. Nu kanske balsa enbart används till däck och inte på skrov, du får söka vidare....
Mitt råd är att ta dit en besiktningsman som kollar båten om den är bra och Du gillar den så köp. Se dock till att med jämna mellanrum mäta fukt. Det finns bra fuktmätare att köpa som mäter utan att göra hål.
Hoppas Du blev lite klokare.
-
Tvermoes
Hej!
Sandwich är ju ett sätt att få styrka och lätt skrov på samma gång.
Balsa är bättre därför att de har fibreenr riktade ot laminaten, medan Divinycell har liggande. Detta gör att i t ex däck kan fukt i balsa vnadra en 2 cm från håplet -givet det nite får frostspränga. Jag har renoverat någras båtar där det även i s,uttande akter nte rörtsig mer än 4 cm från hålet -på en 20 år gammal båt.
Vad gäller däck skall du kontrollera samtliga beslag, genomföringar och winschfästen. Det är nämligen inte ovanligt att man bara skruvat fast och satt en bricka undertill -ofta för tunn och för liten i diameter- och dragit åt. Utan distans mellan laminaten, böjs dessa ihop och läckage uppstår med tiden och balsan frostspränge och laminaten försvagas.
Distans kan du få genom att sätta ett rör eller kratsa bort en del balsa (uppifrån) och fyla med massiv epoxi, i båda fall uppifrån. Hålens hals görs koniska, Sika tätar du med.
Skrovet är oftast gjort som du skriver, men tror det kan finns helsandwichskrov även. Tjocklek på yttre/inre laminat torde kunna vara olika, här vet jag inte.
Handuppläggning är inte givet, sprutat förekommer. Vad som är vanligast vet jag inte, sprutat kan ge större variation i laminattjocklek.
Vad är det för båt?
-Jörgen
Sandwich är ju ett sätt att få styrka och lätt skrov på samma gång.
Balsa är bättre därför att de har fibreenr riktade ot laminaten, medan Divinycell har liggande. Detta gör att i t ex däck kan fukt i balsa vnadra en 2 cm från håplet -givet det nite får frostspränga. Jag har renoverat någras båtar där det även i s,uttande akter nte rörtsig mer än 4 cm från hålet -på en 20 år gammal båt.
Vad gäller däck skall du kontrollera samtliga beslag, genomföringar och winschfästen. Det är nämligen inte ovanligt att man bara skruvat fast och satt en bricka undertill -ofta för tunn och för liten i diameter- och dragit åt. Utan distans mellan laminaten, böjs dessa ihop och läckage uppstår med tiden och balsan frostspränge och laminaten försvagas.
Distans kan du få genom att sätta ett rör eller kratsa bort en del balsa (uppifrån) och fyla med massiv epoxi, i båda fall uppifrån. Hålens hals görs koniska, Sika tätar du med.
Skrovet är oftast gjort som du skriver, men tror det kan finns helsandwichskrov även. Tjocklek på yttre/inre laminat torde kunna vara olika, här vet jag inte.
Handuppläggning är inte givet, sprutat förekommer. Vad som är vanligast vet jag inte, sprutat kan ge större variation i laminattjocklek.
Vad är det för båt?
-Jörgen
-
Sumprunkarn
Re: Köpa beg båt med sandwich-skrov
1) Inte nödvändigtvis. Kolla den enskilda båttypen!gast skrev:Inför ev båtbyte känner jag en stor tvekan till båtar med sandwich-skrov.
Rätta mig om jag har fel:
1/Sandwich-laminatet går till strax under vattenlinjen, där enkellaminat sedan alltid tar vid.
2/Kärnan är av antingen divinycell av olika slag eller balsa.
3/Lika tjocklek på glasfiberlaminat yttre som inre om kärnan.
4/Laminatet är alltid handupplagt dvs ej sprutat.
"Segla omkring med 2 tunna och lösa kex-skrov plus lite jord längst ner är inget vidare" , med anspelaning på röten balsa sw.
2) Ja, både d-cell och balsa används i skrov.
3) Vet ej.
4) Vet ej.
Har haft ingående diskussioner om detta med den besiktningsman jag anlitar. Han avråder bestämt från sandwich i skrovet (och teakdäck, som är en annan fråga, men en svag och dyr punkt på många beg-båtar).
Diva 39 nämns i ett annat inlägg. Samme besiktningsman avrådet bestämt från köp av den generationens Divor, därför att de är just - divor. Underdimensionerade och slutseglade efter 10 år är hans bedömning.
Skälet till att nästan alla båtar numera byggs med sandwich i skrovet är att man jagar vikt. För samma styrka (men inte nödvändigtvis slagtålighet) uppnås lägre vikt. Det ger högre LYS-tal och högre försäljningssiffror, men blir surt efter x antal år.
Till sist en annan variant:
Tvättsvamp mellan två chips!
-
/Henrik
Intressant....
Ett forum till, vad kul 
Det är ju alltid intresant att läsa alla gissningar om olika byggmetoder och material...
Att divinycell har längsgående fibrer var verkligen en nyhet för mig *asg*
Helt klart så tillkommer en extra riskfaktor med sandwichkonstruntioner, men det finns flera födelar oxå!
Exempelvis så slipper du massa stringers inne i båten.
Du får en båt som betydligt torrare innombords, mindre risk för mögel i inredningen.
Lättare och styvare skrov som nämnts såklart.
Ett sw laminat som är utfört på rätt sätt är helt problemfritt! Jag hade en Maxi Racer tidigare, när jag fuktmätte den så var den helt snustorr, medans en polares X-79:a var så blöt att det droppade ur ytterlaminatet!!
Inner och ytterlaminaten är lika tjocka, eller tunna kankse man ska säga...
Handupplagt eller inte, det dagens varv kallar handupplagt innebär att man sprutar ett lager, lägger ett lager rowing, sprutar ett lager och sedan rollar lite med stålroller.
/Henrik
http://vsrt.seglar.nu
Det är ju alltid intresant att läsa alla gissningar om olika byggmetoder och material...
Att divinycell har längsgående fibrer var verkligen en nyhet för mig *asg*
Helt klart så tillkommer en extra riskfaktor med sandwichkonstruntioner, men det finns flera födelar oxå!
Exempelvis så slipper du massa stringers inne i båten.
Du får en båt som betydligt torrare innombords, mindre risk för mögel i inredningen.
Lättare och styvare skrov som nämnts såklart.
Ett sw laminat som är utfört på rätt sätt är helt problemfritt! Jag hade en Maxi Racer tidigare, när jag fuktmätte den så var den helt snustorr, medans en polares X-79:a var så blöt att det droppade ur ytterlaminatet!!
Inner och ytterlaminaten är lika tjocka, eller tunna kankse man ska säga...
Handupplagt eller inte, det dagens varv kallar handupplagt innebär att man sprutar ett lager, lägger ett lager rowing, sprutar ett lager och sedan rollar lite med stålroller.
/Henrik
http://vsrt.seglar.nu
-
Gäst
Jag skulle inte tveka att köpa en välbygd sandwichbåt. Linjett, Nya Maxi, nya Swan 45 mm är byggda med sandwich i skrovet, och de får väl alla anses som högkvalitativa båtar. Det är ju rätt ovanligt att man gör nya genomföringat i skrovet. Faran med däcken är ju att folk monterar nya beslag utan att borra ur och stötta upp vid bultarna.
Avsende diwinycell, tror jag tidigare inlägg har fel, det är som ett härdat skum, alltså inga \"fibrer\". Vad som är bäst av distansmatrialen har jag ingen åsikt om. Ett tidigare inlägg om Divorna, så är nog tyvärr fallet så att de är lite slarvbyggda under vissa perioder. De har byggts på en hel del olika ställen genom åren, där kvalitén varit lite si och så (mitt intryck är tyvärr att även de nya inte är så välbyggda, även om de designmässigt är bland det häftigaste jag vet).
Lycka till med ditt båtköp
/J
Plastmaterial
Jag håller med tidigare inlägg att man inte behöver tveka med att köpa en välbyggd sandwich båt. Speciellt om den har plastmaterial som inte suger vatten.
Tyvärr så är de flesta plastbåtar byggd i plast som suger vatten. Så om gelcoaten blir skadad så tränger vatten in i både plast och laminat. Och så får man böldpesten som ett brev på posten.
Dock med en plast som inte suger vatten så kan man inte få böldpest.
Har själv en CB33, denna är byggd med en sådan plast. Mig veterligen finns det inte en enda som har problem med vatten i skrovet.
Tyvärr så är de flesta plastbåtar byggd i plast som suger vatten. Så om gelcoaten blir skadad så tränger vatten in i både plast och laminat. Och så får man böldpesten som ett brev på posten.
Dock med en plast som inte suger vatten så kan man inte få böldpest.
Har själv en CB33, denna är byggd med en sådan plast. Mig veterligen finns det inte en enda som har problem med vatten i skrovet.
-
ljusne-håkan
fukt
Min Vagabond har divinycellsandvish ner till strax under vattenlinjen. När jag (Conny Zetterberg) besiktade den visade mätaren absolut ingenting. Han fick mäta på en grannbåt för att se att mätaren fungerade.
Använder men båten mycket dvs inte bara de allra finaste julidagarna är det perfekt att slippa kondens. Ett enkelskrov med mycket naken plast blir väldigt obehagligt. När jag tittade på båtar var jag in i en Allegro 33 med enkelskrovet isolerat på insidan. Den låg i vattnet i Långedrag på vintern. Samma dag var in en annan Allegro 33 en bit bort som stod på land. Man kände en väldig skillnad till den isolerade båtens fördel.
Laminattjockleken är ju olika från båt till båt. Scanmar 33 ska enligt tester ha ett ganska tunt och känsligt ytterlaminat. HR 34 har ett lika tjockt ytterlaminat som på enkellaminatbåtar. HR 31 har enkellaminat som är isolerat på insidan. Lite konstigt att inte fler båtar är byggda så.
De nya Bavaria, Jeannu och vad de nu heter är väl mest i oisolerade enkelskrov. Inget vidare för vårt klimat är min mening.
Att inte folk använder sina segelbåtar tror jag till stor del beror på kondens och kyla. Det blir för kallt och otrevligt helt enkelt. Fru och barn vägrar följa med. Jag är ruskigt nöjd med sandvishskrov.
Att balsa skulle vara bättre än divinycell ser jag som rent nonsens. Skulle seriösa båtbyggare som de på Orust bygga med den dyrare divinycellen om balsa var både billigare och bättre?
Använder men båten mycket dvs inte bara de allra finaste julidagarna är det perfekt att slippa kondens. Ett enkelskrov med mycket naken plast blir väldigt obehagligt. När jag tittade på båtar var jag in i en Allegro 33 med enkelskrovet isolerat på insidan. Den låg i vattnet i Långedrag på vintern. Samma dag var in en annan Allegro 33 en bit bort som stod på land. Man kände en väldig skillnad till den isolerade båtens fördel.
Laminattjockleken är ju olika från båt till båt. Scanmar 33 ska enligt tester ha ett ganska tunt och känsligt ytterlaminat. HR 34 har ett lika tjockt ytterlaminat som på enkellaminatbåtar. HR 31 har enkellaminat som är isolerat på insidan. Lite konstigt att inte fler båtar är byggda så.
De nya Bavaria, Jeannu och vad de nu heter är väl mest i oisolerade enkelskrov. Inget vidare för vårt klimat är min mening.
Att inte folk använder sina segelbåtar tror jag till stor del beror på kondens och kyla. Det blir för kallt och otrevligt helt enkelt. Fru och barn vägrar följa med. Jag är ruskigt nöjd med sandvishskrov.
Att balsa skulle vara bättre än divinycell ser jag som rent nonsens. Skulle seriösa båtbyggare som de på Orust bygga med den dyrare divinycellen om balsa var både billigare och bättre?
-
Gäst
Re: Plastmaterial
Inte riktigt... ALL LAST tom Epoxi släpper lite vatten, (men skillnaden är så stor att det stort sätt är försumbart. Den "nya" Iso polyestern och gelcoaten är oändligt mycket bättre än de som användes förr.asdsj skrev: Så om gelcoaten blir skadad så tränger vatten in i både plast och laminat. Och så får man böldpesten som ett brev på posten.
Dock med en plast som inte suger vatten så kan man inte få böldpest.
Har själv en CB33, denna är byggd med en sådan plast.
Men Gelcoat är inget säkert spärrskikt!!! Det är YTAN på gelcoaten som fuktspärrar. Gelcoat är tyvärr ofta porösare än själva laminatplasten då den sprutas med fel tryck och får porer. Dessa leder fukt effektivt.
Därmed så håller jag med,om sandwishen, en god smörgås är gott helt enkelt. Hur man dimensionerar laminattjockleken beror på vad man vill åstadkomma, ibland kan det yttre vara tunnt kolfiberlaminat (racer-ömtåligt för slag o stötar men lätt) och de inre relativt sett tjockt aramidlaminat (styvhet). Dock är den enklaste o vanligaste på cruisingbåtar att man använder samma laminatuppbyggnad på båda sidor om kärnan. OBS ovanstående är en förenkling!
-
gjest
En vanlig beskrivelse av sandwich som kan forklare noen av frågorna
Skrovet är uppbyggt som s.k. sandwichlaminat med 20 mm Divinycell som kärnmaterial. Divinycell består av 100 % slutna celler och kan följaktligen inte absorbera vatten som exempelvis balsa gör.
Syftet med att använda sandwichlaminat är i första hand att göra skrovet starkare och styvare, men det ger också en utmärkt värmeisolering, vilket gör att båten blir fri från kondens och därför mycket torrare.
Ytterlaminatet är tillverkat av Isopolyester för att minimera risken för s.k. ”böldpest”. Rowing-vävar används i både ytter- och innerlaminat.
Skrovet är försett med ett djupt kölsvin vilket innebär att kölens tyngdpunkt hamnar längre ner. Båten blir styvare och eventuellt slagvatten stannar kvar utan att blöta ner i högre liggande stuvutrymmen.
Scanner 391 har utanpåliggande blyköl som bultats till skrovet. Vid bordsgenomföringarna har vi tagit bort distansmaterialet och gjort laminatet massivt. Röstjärnsinfästningarna i skrovet består av över två meter långa balkar med två tvärskott, som plastats fast i skrovet. Hjärtstocken görs av en 70 mm massiv axel.
I akterspegeln finns en integrerad badplattform med badstege.
Däcket är uppbyggt på liknande sätt som ett sandwichlaminat. På flera ställen där däcksutrustning monterats, är dock laminatet massivt för att inte tryckas ihop när däcksbeslagen monteras.
Skrovet är uppbyggt som s.k. sandwichlaminat med 20 mm Divinycell som kärnmaterial. Divinycell består av 100 % slutna celler och kan följaktligen inte absorbera vatten som exempelvis balsa gör.
Syftet med att använda sandwichlaminat är i första hand att göra skrovet starkare och styvare, men det ger också en utmärkt värmeisolering, vilket gör att båten blir fri från kondens och därför mycket torrare.
Ytterlaminatet är tillverkat av Isopolyester för att minimera risken för s.k. ”böldpest”. Rowing-vävar används i både ytter- och innerlaminat.
Skrovet är försett med ett djupt kölsvin vilket innebär att kölens tyngdpunkt hamnar längre ner. Båten blir styvare och eventuellt slagvatten stannar kvar utan att blöta ner i högre liggande stuvutrymmen.
Scanner 391 har utanpåliggande blyköl som bultats till skrovet. Vid bordsgenomföringarna har vi tagit bort distansmaterialet och gjort laminatet massivt. Röstjärnsinfästningarna i skrovet består av över två meter långa balkar med två tvärskott, som plastats fast i skrovet. Hjärtstocken görs av en 70 mm massiv axel.
I akterspegeln finns en integrerad badplattform med badstege.
Däcket är uppbyggt på liknande sätt som ett sandwichlaminat. På flera ställen där däcksutrustning monterats, är dock laminatet massivt för att inte tryckas ihop när däcksbeslagen monteras.
-
Messerschmitt
Köpa beg båt med sandwich-skrov
Klippt från Nautors site:Jag skulle inte tveka att köpa en välbygd sandwichbåt. Linjett, Nya Maxi, nya Swan 45 mm är byggda med sandwich i skrovet, och de får väl alla anses som högkvalitativa båtar.
The Swan 45 hull is glass/vinylester laminate with sandwich topsides and monolithic carbon reinforced bottom.
...som de brukar göra m.a.o.
-
Messerschmitt
Köpa beg båt med sandwich-skrov
Sorry 
\"sandwich topsides\" hör väl till skrovet, eller menar de däcket?
\"sandwich topsides\" hör väl till skrovet, eller menar de däcket?-
Gäst